Inte utan en ny elmarknad

Sverige ställer sig bakom Tysklands ambition att minska utsläppen av växthusgaser inom EU med 30 procent till år 2020 (DN Debatt 18/12). Det fungerar bara med en ny elmarknad.

El handlas på elnätet mellan alla som samtidigt kopplar in förbrukning respektive produktion. Den sammanlagda förbrukningen styr behovet av kraftverk och det aktuella priset på marknaden. El är alltså en kollektiv vara med ett kollektivt pris. Självklart måste alla handla till samma aktuella pris för att marknaden ska fungera!

På dagens elmarknad däremot ska konsumenterna försöka sänka priset genom att teckna individuella kontrakt. Priskänsliga och aktiva konsumenter får då ett lägre pris än mindre priskänsliga och passiva. Dessutom binder priskänsliga konsumenter gärna sitt kontraktspris, just på grund av att de är priskänsliga. Resultatet blir att konsumenterna förbrukar alldeles för mycket när det aktuella priset är högt och alldeles för lite om priset mot förmodan skulle bli lågt. Behovet av billig basproduktion minskar relativt sett medan behovet av dyr toppkraftproduktion ökar. Därför går det inte att införa externa kostnader för växthusgaser i prisbildningen på elmarknaden utan att det får andra effekter än högre vinster för kraftbolagen.

Det är ingen tillfällighet att Vattenfalls vd Lars G Josefsson är förbundskansler Angela Merkels rådgivare i frågor som rör klimatförändringen.

Rundgång

Förre statssekreteraren vid miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet Stefan Stern har utsetts till vd för branschföreningen Svensk Fjärrvärme. Han efterträder Ola Alterå, som i oktober utsågs till statssekreterare vid miljödepartementet. Notis i branschens tidning ERA. Ola Alterå var som tidigare nämnts vd på just Svensk Fjärrvärme.

Elmarknaden – ett juridiskt luftslott

På vanliga marknader används avtal för att exakt definiera ett utbyte av en vara eller tjänst mellan två parter. Elmarknaden är dock speciell. På elmarknaden finns det egentligen inga motparter som kan handla med varandra. Alla som förbrukar köper nämligen elen av alla som samtidigt producerar den. Avtalen på på den nuvarande elmarknaden har därför en helt och hållet omvänd funktion. De är till för att definiera parterna!

I ett vanligt "leveransavtal" för el specificeras i och för sig ett pris, men inte vilken mängd som ska utbytas till detta pris. Det viktiga i avtalet är i själva verket att definiera "köparen" och "säljaren". Ellagstiftningen och andra centrala förordningar och avtal kompletterar det juridiska luftslottet. Detta illustreras på ett bra sätt i den begreppsmodell som Svenska Kraftnät tagit fram för att "förklara begrepp som finns på elmarknaden och deras inbördes sammanhang". I läsanvisningens kapitel 2.8.2 kan man läsa föjande text:

"Genom en överenskommelse mellan två parter, ett avtal, tilldelas ett företag en specifik roll, dvs. blir aktör på elmarknaden. T.ex. en elproducent utnämns till balansansvarig genom ett balansansvarsavtal. Ett företag kan ha flera roller, t.ex. ett företag kan både vara balansansvarig och leverantör".

På sikt, skriver Svenska Kraftnät, kommer begreppsmodellen även att uppdateras med begrepp som gäller för naturgasmarknaden.

Vad är en kraftproducent?

Det fina med utsläppshandeln

Fördelen med den nya privata trendhandeln med utsläppsrätter är att alla blir nöjda. Miljömedvetna konsumenter kan betala lite extra och med gott samvete släppa ut minst lika mycket som tidigare. Andra slipper betala och kan också släppa ut minst lika mycket som tidigare. Svenska Naturskyddsföreningen tjänar pengar.

Rapporter: Allt är "fina fisken"!

I veckan publicerades ett antal rapporter som i vanlig ordning beskriver sakernas tillstånd som "fina fisken", för att använda ett aktuellt uttryck.

I torsdags konstaterade Energimarknadsinspektionen i ett pressmeddelande att "risken för elbrist i vinter är mycket liten, men det är viktigt med beredskap för framtiden". I själva rapporten erkände man i och för sig att brist aldrig borde uppstå på en konkurrensutsatt elmarknad. För några år sedan var det risken för effektbrist som var på tapeten. Det slutade med en statligt upphandlad effektreserv på 2000 MW. I den här rapporten börjar man nu dessutom prata om risken för energibrist! Förutom att konsumenter skulle vara intresserade av att "sälja tillbaka" kontrakterad el tänker man sig fyra åtgärder för att hantera denna brist: vädjan, informationskampanj, regeringsdirektiv för statlig verksamhet och sist men inte minst effektreserv som energireserv! I det sistnämnda alternativet skulle alltså staten även svara för energireserverna på elmarknaden. Hur kan man få producera sådan här SKIT utan att bli av med jobbet?

På fredagen lyfte miljöminister Andreas Carlgren i ett pressmeddelande fram att de svenska utsläppen av växthusgaser fortsätter att minska, enligt Naturvårdsverkets årliga redovisning. Analysen grundar sig dock på att koldioxid inte ska räknas som koldioxid när det är biobränslen som brinner. Med denna logik skulle vi alltså mycket väl kunna lägga ner precis all kärnkraft i landet, bränna ved så det bara dånar och samtidigt inbilla oss att hela cirkusen gynnar klimatet.

Den mest seriösa rapporten svarar Vattenfall för. Här sitter gossarna som verkligen har incitament att övertyga sin omgivning om att allt fungerar som det ska. Eftersom det nu börjar knaka lite i fogarna är den här rapporten, till skillnad från de tidigare, i hög grad utformad som ett försvarstal. Tio år efter "avregleringen" ska den ge svar på frågor som:

· Is competition and liberalisation working as intended?
· What factors influence the electricity price?
· How do climate policies influence the electricity markets?
· Will there be enough investments in new capacity?
· How will technological development influence the electricity markets?
· How much of an issue is security of supply?

Borde man ställa dessa frågor om allt fungerar som det ska? Vattenfalls pressmeddelande och rapport.

Rädda klimatet – bränn ved?!

Centerns klimatpolitik går i stort sett ut på att bränna ved för att rädda klimatet. Genom en omfattande utbyggnad av kraftvärme ska bioenergi "tränga undan" såväl kärnkraft som fossilbaserad kraftproduktion. För att genomföra dessa marknadsekonomiskt felaktiga investeringar kräver kraftbranschen (och centern) "långsiktigt stabila spelregler för elmarknadens aktörer". Spelregler som i sin tur utgör ett globalt hinder för en introduktion av externa kostnader för växthusgaser i prisbildningen på elmarknaden (utan att de får någon annan effekt än högre vinster för kraftproducenterna).

Fråga ett: Vad händer om man lyckas? Den globala effekten blir möjligen att världsmarknadspriserna på fossila bränslen minskar något. Resten av världen kan då öka användningen av fossila bränslen i motsvarande grad.

Fråga två: Kommer kraftvärme att kunna producera någon el om vintrarna blir väldigt varma framöver? Elproduktion i kraftvärme kräver ett rejält värmeunderlag.

Fråga tre: Varför inte göra tvärt om? Ved binder koldioxid. Borde man inte istället lagra veden, exempelvis genom att trycka ner stolparna i sjöbottnar, och på så sätt minska CO2- utsläppen under de kommande kritiska åren?

Slutsats: Den nuvarande klimatpolitiken ger negativa effekter för klimatet men positiva effekter för centermedlemmarnas och kraftindustrins plånböcker.

Publicitet för Westander

Av PR-byrån Westander Publicitet & Påverkan:s hemsida framgår att de har en brokig samlig uppdragsgivare, tex E.ON, Statoil, Naturvårdsverket och Svensk Fjärrvärme. Svensk Fjärrvärme har i princip samma medlemmar som branschorganisationen Svensk Energi. Om uppdraget för Svensk Fjärrvärme ger hemsidan (när detta skrivs) följande information:

"Svensk Fjärrvärme är en branschorganisation som främjar och stödjer användningen av fjärrvärme, fjärrkyla och kraftvärme. Samarbetet avser påverkan av politiska beslut. Referens: Ola Alterå, vd."

Idag är emellertid Ola Alterå statssekreterare på Näringsdepartementet med ansvar för energifrågor. Innan Ola Alterå blev vd för Svensk Fjärrvärme arbetade han som partisekreterare för Centerpartiet. Enligt tidningsuppgifter i somras anlitades PR-byrån Westander "i hemlighet" av Centerpartiet (via Svensk Fjärrvärme?) för att övertyga de andra borgerliga partierna om en gemensam miljöpolitik. I så fall med lyckat resultat, för centern.

Bra sagt, Carl B Hamilton

På DN debatt angriper idag folkpartiets riksdagsledamot Carl B Hamilton näringsminister Maud Olofsson för centerrörelsens "bioenergiprotektionism" i Sverige och EU. Artikeln avslutas med "Liberaler motarbetar den nya bioenergiprotektionismen!". Tänk om liberaler kunde motarbeta all missriktad energiprotektionism och EU:s gemensamma energipolitik. Varför inte en fungerande marknadsekonomi istället, som ett alternativ?

30 öre och vattnet släpps förbi

Elpriset är nu "nere" på drygt 30 öre per kilowattimme på grund av den rikliga nederbörden och det varma vädret. Tillgången i vattenmagasinen har till och med varit så god att vattenkraftproducenter tvingats släppa vatten förbi turbinerna i kraftverken, enligt en notis på e24.

Fråga: varför ligger då priset på 30 öre/kWh, dvs marginalkostnaden för kolkondens plus utsläppsrätter?

Östros ny s-ledare?

Förrförre näringsministern och numera Stenbeck-rådgivaren Björn Rosengren vill att förre näringsministern och Vattenfallkramaren Thomas Östros ska bli ny ordförande för socialdemokraterna. Eftersom Vattenfall brukar få som dom vill i det här landet blir det väl så. Artikel på e24.

Vattenfall: WE HAVE A PLAN

På Vattenfalls internationella sajt www.vattenfall.com kan man läsa mer om bolagets stora plan för att rädda klotet. Inte ett knyst om detta på den svenska sajten. De största energibolagen ska tillsammans påverka de mäktigaste politikerna så att de tar "rätt" beslut. Hur det ska gå att införa externa kostnader i prisbildningen på elmarknaden utan att resultatet bara blir ökade vinster för kraftbolagen är höljt i dunkel.

Uppdatering: Nu är den stora annonsen bortplockad, nedtonad info här.

"Mr Clean" – planetens välgörare?

Tysklands förbundskansler Angela Merkel utsåg på fredagen Vattenfalls koncernchef Lars G Josefsson till rådgivare i frågor som rör klimatförändringen. Josefsson får uppdraget året före det att Tyskland blir ordförande både för G8 och för EU. Notis på e24.

Och Vattenfall kan spela denna roll just på grund av det regelverk som skapar problemen.

Strategi: att lyssna till särintressen

I går träffade näringsminster Maud Olofsson representanter för svenska kraft- och värmeproducenter. Tidigare i november träffade hon representanter för svensk basindustri samt initiativtagare till Elupproret (från Utansjö).

Frågan är om det är en bra strategi att lyssna till särintressen, om man har för avsikt att lösa några problem. Pressmeddelande och Eko-intervju.

För övrigt är hon själv ett särintresse.

Elforsk Market design - once again

Elforsk Market Design bjuder nu in till en ny konferens. Ur välkomstprogrammet: "Some will argue that most of the problems we are facing have very little to do with the design of electricity markets and that the solution to the issue is not necessarily to enforce a tight regulation on the industry. But this said, the issue is so important to society that even we who like competition and have been working hard this last decade to make competitive electricity markets perform well, must be prepared to rethink".

Fråga: Kan aktörerna på dagens elmarknad avskaffa sig själva? Vi väntar med spänning på resultatet!

Per Bolund (mp) är smart

På sin hittills alltför sällan uppdaterade blog refererar Per Bolund (mp) till ett intressant citat av Albert Einstein: "Problems cannot be solved by the same level of thinking that created them."

Och?

Insikt om insekt

En människa är väldigt intelligent. Frågan är om många människor är mer intelligenta än många insekter. Exempelvis som myror och bin.

Hur är det med bävrar?

Vad är en kraftproducent?

En kraftproducent är en part som äger ett eller flera kraftverk. Tillsammans med övriga kraftverk ska de köras i en sammataget sann kostnadsordning så att de täcker hela förbrukningen i nätet till ett aktuellt lägsta pris.

Persson sändebud i klimatfrågor?!

Det ryktas att förre statsministern Göran Persson ska bli internationellt sändebud i klimatfrågor! Medarbetare till Göran Persson säger till Politikerbloggen att mycket talar för att han blir “Al Gores man i Europa”.

Dagens Carl Bennet

"För Carl Bennet är receptet för en bättre miljö mer av fransk jordbrukspolitik, svensk miljöpolitik och kinesisk energipolitik". Saxat från Dagens Industri.

Incitament via debattartiklar

Eftersom elmarknaden själv inte skapar incitamet till effektiv elanvändning så har branschen börjat skriva långa debattartiklar om att man ska byta glödlampor för att rädda klimatet. Dagens debatt på aftonbladet.se

Brev till Göran Persson

Hej Göran,

Bifogar ett tidigare brev till dig, daterat den 2 maj 2004, där jag påpekade vilka fantastiska möjligheter det finns att förenkla och effektivisera elmarknaden och därmed även energi- och klimatpolitiken. Sedan dess har behovet av nytänkande inte minskat, och det var intressant att du kunde tänka dig en ny översyn av elmarknaden i en intervju i SVT inför valet. Det är naturligtvis oerhört angeläget att rätta till spelregler som går stick i stäv med en lösning av de globala energi- och klimatproblemen.

Kan vi ha en diskussion om detta?

Vänliga hälsningar

Gunnar Fabricius

Branschens "Market Design"-projekt

Elbranschens särskilda desinformationsprojekt Elforsk Market Design har summerat sina första år genom att publicera en bok. Idag höll man också ett seminaruim. Projektets målsättning är i stort att med tillämpad "forskning" försvara det nuvarande systemet och att angripa förslag som hotar branschens intressen. Handelshögskolans rektor Lars Bergman har tillsammans med professor Eirik S. Amundsen anlitats för att såga mitt förslag till reformering av elmarknaden. Så sent som förra året skrev också Bergman rapporten "Why has the Nordic Electricity Market worked so well"! Undrar bara hur eventuell vetenskaplig ohederlighet hanteras, om beslut i ärendet fattas av rektor? Mer detaljerade kommentarer får vänta. Jag tror att det räcker med att konstatera att MD-projektets sekreterare Peter Fritz, ordföranden Anders Hedenstedt, professor Lars Bergman med flera inblandade i hög ansvarat för den skrala analys som ligger till grund för utformningen av den nuvarande elmarknaden.

Nu har man beslutat om en ytterligare en etapp på tre år för 18 miljoner. Det blir en skön hävstång om resultatet blir att branschen får behålla dagens felaktiga spelregler och groteska vinster. Blir det bonusar till de inblandade?

Lars G "Mr Clean" Josefsson

I denna intervju på DiTV påstår Vattenfalls vd Lars G Josefsson att spotpriserna på dagens elmarknad motsvarar sann rörlig marginalkostnad. Det är naturligtvis blåljug, se detta inlägg. Ytterligare lite bakgrund finns här.

Miljonsvindel vs miljardsvindel

Vattenfall kunde idag redovisa nytt rekordresultat för tredje kvartalet, 3.2 miljarder, under årets första nio månader 21.5 miljarder. Aktuellts huvudnyhet var "miljonsvindel mot försäkringsbolag", inte miljardsvindel av elkonsumenter.

Enron och elmarknaden

Den amerikanska fd energijätten Enrons fd chef Jeffery Skilling dömdes på måndagen till 24 år och fyra månaders fängelse skriver DN. I Enrons fall var det fråga om falsk bokföring. På elmarknaden är det fråga om falsk lagstiftning.

Felaktiga spelregler är inte stabila

Varför denna brådska? Fredrik Reinfeldt har inte ens tillträtt som statsminister. Regeringsförklaringen kommer på fredag kl 09:00. Men redan nu aviseras en bred uppgörelse om energipolitiken med socialdemokraterna i en intervju med den blivande statsministern i SvD.

En försmak fick man i Alliansens överenskommelse om energipolitiken. Sida upp och sidan ned i det 12-sidiga dokumentet upprepades mantrat ”stabila spelregler för elmarknadens aktörer”. Utan att det fanns någon anledning. Det var nämligen inte det överenskommelsen gick ut på. Den gick ut på att inte diskutera kärnkraften och att centern skulle få sina gröna certifikat fram till år 2030. Punkt slut. Det räcker med en mening!

Problemet är att mantrat som upprepas i uppgörelsen är en paradox. Felaktiga spelregler som förutsätter planhushållning från politikernas sida och prismanipulation från kraftproducenternas sida är inte stabila. Inte heller förenliga med borgerliga värderingar. Och om det är kärnkraften det är fråga om så är ju det egentliga problemet den existerande politikerstyrningen. Det är den som borde avvecklas genom att etablera nya och fungerande spelregler på elmarknaden.

Vad är då skälet till kravet på stabila spelregler? Jo, skälet är att elmarknaden i princip håller på att haverera och att spelreglerna verkligen borde ses över. Samtidigt har spelreglerna skapat på pappret enormt stora kraftproducenter som idag kan bedriva ren och skär utpressning mot politikerna. Får dom inte behålla sina fina spelreger så blir det inga investeringar på den skenande elmarknaden! Kraftmaffian är ett allvarligt samhällsproblem. Det är något som politikerna borde ta itu med, i en bred uppgörelse.

Riksmötets öppnande

Vid riksmötets högtidliga öppnande påpekade kung Carl XVI Gustav i sitt tal vikten av demokrati, yttrandefrihet och riksdagsledamöternas betydelsefulla uppgift. Med alldeles speciell emfas uttryckte kungen sin oro över den globala uppvärmningen.

– Det är en av vår generations ödesfrågor, att klara ut hur våra levnadsvanor påverkar miljön. Vi måste finna kloka och verkningsfulla åtgärder som säkerställer villkoren för allt levande på vår jord.

Tack kungen, för att du tar parti för Elbloggen! Nu får vi se hur riksdagsledamöterna sköter sig.

Definition av en elmarknad

En fungerande elmarknad är ett sammanhängande elnät där anslutna producenter och konsumenter kan mata in och ta ut el till samma aktuella pris.

Wibe: (s) föll på jobben och energin

Den socialdemokratiske fd riksdagsmannen och professorn Sören Wibe har två förklaringar till sossarnas förlust. Den första är att man bedrivit en felaktig ekonomisk politik som inte skapat jobb. Den andra är att man inte längre bejakar teknisk utveckling och låga (el)priser. Att inte verka för sänkta elpriser är ett budskap som skadat partiet. Sagt i Sveriges Radio under valvakan. Kanske något som Alliansen ska ta lärdom av och avveckla dagens pajasartade elmarknad.

Härligt!

Så blev vi då äntligen av med Persson. Återstår att göra sig av med alla lögnare i statsförvaltningen.

Den obekväma sanningen

I förra veckan premiärvisades filmen "An inconvenient truth" med Al Gore på plats i salongen. Som av en händelse, en vecka före valet. Budskapet i filmen är att klimatförändringen är det allvarligaste hotet någonsin mot mänskligheten. Enligt vissa forskare måste vi börja agera inom tio år för att undvika en irreversibel uppvärming av klotet.

I en intervju med Al Gore i Aktuellt21 (7/9) tar reportern upp frågan varför det är så svårt att komma till handling, trots det allvarliga hotet. Ofantliga belopp satsas på "The war on terror" medan nästan inget satsas på klimatet. Har det något med människans natur att göra? Ja, svarar Gore men exemplifierar sedan med hur en groda reagerar på temperaturförändringar! En något olycklig jämförelse. Det finns nämligen ett mycket bättre svar på varför människans natur styr utvecklingen i fel riktning. Förklaringen är att människan precis som alla andra varelser konkurrerar om resurserna i tillvaron. Därför har vi svårt att hantera prissättningen av varor och tillgångar som är väldigt enkla. Om alla hade accepterat att handla olja till aktuellt världsmarknadspris så skulle vi troligtvis inte ha några problem med freden i Mellanöstern. Förmodligen skulle vi inte heller föra något krig mot terrorismen.

Problemet är att människan har en tendens att organisera handel med enkla varor på ett ineffektivt eller till och med kontraproduktivt sätt. Elmarknaden är ett lysande exempel. Felet med regleringen av elmarknaden är att vi har skapat en mycket komplicerad handel med "elavtal" istället för en enkel handel med riktig el. Tanken är att priskänsliga förbrukare ska kunna handla till ett lägre pris än prisokänsliga men resultatet blir en marknad som ger upphov till brist, ineffektivitet, högre priser och uteblivna investeringar. Det skapar i sin tur ett behov av omfattande politiska styråtgärder men också ett behov av marknadsmanipulation ifrån kraftproducenternas sida.

Den mänskliga naturen ställer till det även när vi ska hantera klimatproblemet. Det borde nämligen vara enkelt. Koldioxid är en global enkel "vara" och borde enkelt kunna prissättas om man vet vilken ppm-nivå som man vill uppnå ett visst årtal. Exempelvis 450 ppm år 2100. Men istället för en enkel prissättning av CO2 försöker vi sjösätta ett mycket komplicerat system för handel med "utsläppsrätter". Precis som på elmarknaden syftar konstruktionen till att priskänsliga intressenter ska slippa kostnader medan prisokänsliga ska belastas. Det leder möjligen till ett globalt politiskt käbbel men knappast till minskade globala utsläpp. Oavsett hur priset skapas kan det dessutom inte sänka CO2-utsläppen från elproduktion speciellt effektivt. Elproduktion står för den största andelen av världens utsläpp av koldioxid, 42 procent. Men när konsumenterna handlar "elavtal" istället för el så reagerar de inte på att ett kraftverk med CO2-utsläpp startar och sätter priset på marginalen. Istället för minskade utsläpp får vi ökade vinster för kraftbolagen.

Al Gore hann också med att äta lunch med Göran Persson och berömma honom för hans ”visionära ledarskap”. Det var nog den riktiga grodan ifrån Al Gores sida. Man får väl förmoda att det var det gröna folkhemmet som avsågs och hur man med planekonomi ska förändra världen. Gamla lösningar blir som nya, snart 20 år efter murens fall. Sverige och Vattenfall ska leda utvecklingen och resten av världen ska häpna och följa efter. Var det tio år vi hade på oss?

And the winner is - Vattenfall!

I går meddelade "samhällsbyggnadsminister" Mona Sahlin att regeringen nu tagit beslut om att utreda en uppdelning av spotmarknaden i två delar för att "sänka elpriset". Detta som ett första steg i en utredning som ifrågasätter marginalprissättningen på elmarknadens utbudssida! Kunde man inte börjat med att ifrågasätta om priserna på spotmarknaden verkligen är sanna kortsiktiga marginalpriser? Och om inte även efterfrågesidan borde handla till dessa priser? Icke! Regeringen kan utan att bli ifrågasatta komma med vilka puckade resonemang och idéer som helst. Varför opponerar sig inte Nord Pool? Vad säger Svenska Kraftnät? Vad säger nationalekonomerna på Konkurrensverket? Vad säger alla professorer som säger sig vara experter på elmarknaden, inte minst Handelshögskolans rektor Lars Bergman? Den differentierade prisbildningen ska med nödvändighet behållas och elpriset kommer att skena iväg ytterligare. Och vem vinner på förslaget? Jo, endast och allenast det statliga bolaget Vattenfall! Om förslaget går igenom behöver inte Vattenfall på egen hand subventionera basindustrin på den skenande elmarknaden.

Sahlin kompletterar med ytterligare ett antal meningslösa åtgärder på låtsasmarknaden. Samtidigt skriver Sahlin, kommer det nationella PROGRAMMET för energieffektivisering som regeringen lagt fram leda till lönsam energieffektivisering för alla samhällssektorer". Som hämtat från vilken kommunistdiktatur som helst! Får vi höra något klokt från Alliansen eller är Vattenfall det enda som Alliansen intresserar sig för?

Är Miljöpartiet ett miljöparti?

I partiledarutfrågningen av mps språkrör Peter Eriksson diskuterades inte bara fps meningslösa dataintrång. Även energipolitiken var på tapeten. Peter Eriksson menade att elmarknaden inte fungerar och att receptet är att dela Vattenfall. Detta trots att mp de fyra senaste åren motionerat om mitt förslag till reformering av elmarknaden i Riksdagen. Peter Eriksson vet mycket väl vad som egentligen är problemet med elmarknaden och hur lösningen ser ut. Men en välfungerande elmarknad passar inte in i sossarnas planekonomiska omställning till det gröna folkhemmet. Och för miljöpartiet går makten före miljön. Därav nonsensresonemanget om Vattenfall.

Miljöpartiet har det inte lätt. Partiet vill driva mycket miljöpolitik. Men mycket politik är inte nödvändigtvis bra för miljön.

Persson - jag är oskyldig!

Lysande intervju med statsminister Göran Persson som i fredags än en gång gjorde klart att Vattenfall ska reglera priserna på den avreglerade elmarknaden och se till att basindustrin har Europas lägsta elpriser. Det är är i och för sig märkligt men ännu märkligare är att Persson frånsäger sig allt ansvar för att elmarknaden ser ut som den gör. "Jag har aldrig gillat den här avregleringen, och ...tyvärr fick jag rätt! Jag sa när det här skedde, i ett annat politiskt läge när vi var i opposition, att de stora kraftbolagen kommer lägga under sig allt, och det har dom gjort nu..." Fråga1: vem har regerat sedan 1994? Fråga 2: Vem har sedan dess krattat manegen för Vattenfall i Bryssel? Fråga 3: Vem har utrett elmarknaden 511 gånger under tiden fram till nu och alltid kommit fram till att den fungerar ganska bra?

Fp reagerar

I fredags presenterade Folkpartiet en rapport på två sidor om hur man ska komma tillrätta med elprishöjningarna och de höga elkostnaderna för hushåll och företag. Fp menar att ett stort problem är att socialdemokraterna sedan 1994 tredubblat elskatten för vanliga elköpare. En fråga man ställer sig är hur högt spotpriset idag skulle vara om skatterna inte fanns på den nuvarande marknaden. Den har ju säkerligen dämpat den skenande efterfrågan en hel del. Skulle man kunna gissa på ett spotpris på 500 öre/kWh, för att ta en gammal bekant siffra?

Det är enligt Folkpartiet inte rimligt, som vissa gör, att lägga hela skulden på avregleringen och elbörsen. Ändå finns det enligt rapporten skäl att se över hur elbörsen och elmarknaden fungerar. "Att den långsiktiga marginalkostnaden sätter priset, är rimligt när vi har en väl fungerande konkurrens där investeringar i ny kapacitet kommer till efterhand som efterfrågan ökar". Frågan är – hur skapar marknaden det långsiktiga marginalpriset?!

Det är politiken som är det stora problemet, inte marknaden. Politikerna har hindrat investeringar i ny produktion. Vilka investeringar? I Malmö och Göteborg byggs det och effekten ska höjas i alla kärnkraftverk. Och skulle inte producenterna i högre grad kunnat medverka i bygget av den finska femte reaktorn, eller startat bygget av den sjätte?

I listan över krav som avslutar rapporten kommer en översyn av elbörsen och konkurrensen på sista plats, efter kravet på en tydlig PLAN för hur kapaciteten i det svenska produktionssystemet ska öka snabbt och på sikt. Folkpartiet har rätt. Det stora problemet är politiken.

Felet med regleringen

Felet med regleringen av elmarknaden är att den skapar en illusion av att fysisk el handlas med avtal mellan enskilda köpare och säljare. På den nuvarande marknaden verkar det därför som att konsumenterna handlar "energi" trots att el per definition är detsamma som effekt. Bakom fasaden av energihandel handlas naturligtvis i realiteten elen som "effekt". Den sammanlagda förbrukningen av effekt måste alltid täckas av en lika stor samtidig produktion av effekt.

Problemet är att handeln med energi i konsumentledet leder till att priskänslig förbrukning blir underprissatt i förhållande till prisokänslig förbrukning. Konsumenternas sammanlagda efterfrågan på kapacitet ökar därför hela tiden på elmarknaden.

Den ökande efterfrågan på kapacitet kunde man hantera ganska väl på den tidigare "monopolmarknaden". För det första utnyttjades de befintliga resurserna optimalt och elen producerades till den sammantaget lägsta möjliga rörliga kostnaden i producenternas samkörningssamarbete. Ett villkor för samarbetet var nämligen att producenterna tog på sig att var för sig investera i egen "tillräcklig" produktionskapacitet. De fördelade på så vis de fasta kostnaderna mellan varandra på ett rättvist sätt. Via monopoltarifferna kunde de sedan övervältra alla fasta och rörliga kostnader på konsumenterna. Den stigande förbrukningen kunde därför alltid mötas av investeringar i ny produktion. Med tidstariffer kunde också behovet av investeringar i toppkapacitet till viss del begränsas. Problemet var att producenterna kunde investera utan att själva ta några egentliga risker, vilket ledde till överinvesteringar. Det var ett av de starkaste skälen till reformeringen av elmarknaden. På den avreglerade marknaden skulle konsumenterna kunna välja i vilken omfattning de skulle medverka till finansieringen av investeringar i ny produktion. Marknadens effektivitet och i synnerhet producenternas investeringseffektivitet skulle därmed öka.

Vid avregleringen ersattes i princip produktionsoptimeringen med Nord Pools spotmarknad. Monopoltarifferna omvandlades till elavtal som konsumenterna kan teckna med "elleverantörer". På spotmarknadens utbudssida säljer alltså producenterna el som borde vara producerad till rörlig kostnad. På efterfrågesidan omvandlas samma el av konkurrerande leverantörer till el som verkar levereras i långa fysiska leveransavtal till konsumenterna. Därför finns det inga som helst möjligheter att på ett marknadsmässigt korrekt sätt överföra fasta kostnader på konsumenterna på den nuvarande elmarknaden. Den enda lösningen är att producenterna trissar upp prisnivån på spotmarknaden så att den överstiger den faktiska rörliga produktionskostnaden. De negativa effekterna av detta blir betydande. För det första kan man inte längre veta om den befintliga produktionsapparaten utnyttjas på ett optimalt sätt. För det andra belastar de fasta kostnaderna hela konsumentkollektivet. Konsumenterna kan alltså fortfarande inte välja i vilken omfattning de ska medverka till finansieringen av investeringar i ny produktion. Och huvudproblemet kvarstår. Handeln med "energi" i konsumentledet leder till att efterfrågan på kapacitet hela tiden ökar på marknaden. Handeln med avtal hindrar dessutom konsumenterna från att kortsiktigt välja att koppla bort förbrukning som ett alternativ till att producenterna startar dyrare kraftverk och att spotpriset på marknaden stiger. Det ökar behovet av toppkapacitet. Den nuvarande elmarknaden saknar i alla avseenden en fungerande prisbildning. Att den dessutom är extremt komplicerad är inget plus i kanten

Svensk Energi desinformerar

Elmarknaden fungerar. Problemet är att energipolitiken varit otillräcklig. Men nu kommer investeringarna, bara vi får behålla våra fina, fina spelregler! Det var budskapet på branschorganet Svensk Energis Energilunch i onsdags enligt detta pressmeddelande. Till sin hjälp hade man hyrt in Niclas Damsgaard, analytiker på ECON. Genom att simulera "en marknad med perfekt konkurrens" vill Niclas visa att spotpriserna på den nuvarade marknaden ligger i rätt härad. Niclas har gjort det förut. På kraftbranschens och SNS uppdrag simulerade han sig förra året fram till att avregleringen inneburit en samhällsekonomisk vinst på ca 11 miljarder kronor, se pressmeddelande. Då jämförde han istället den nuvarande låtsasmarknaden med vad han trodde skulle ha hänt man behållit monopolregleringen. Men några simuleringar behövs inte. Man kan direkt se att prisbildningen inte fungerar. Priset på spotmarknaden bör nämligen alltid ligga på den rörliga kostnaden för det dyraste kraftverket som för tillfället körs. Med de priser som gällde 2000/2001 borde, beroende vilket kraftverk som ligger på marginalen, spotpriset röra sig i distinkta steg mellan de rörliga kostnaderna för vind- och vattenkraft (ca 3 öre/kWh), kolkondens (12-15 öre/kWh), oljekondens (50-60 öre/kWh) och gasturbiner (90 öre/kWh) (källa STEM, Elmarknad 2002, figur 9). Sedan dess har de rörliga kostnaderna för kol- , olje och gasturbiner stigit och kostnaden för handeln med utsläppsrätter har tillkommit. Kol kostar idag i storleksordningen 18 öre/kWh och utsläppsrätterna för kolkondensproduktion cirka 10 öre/kWh, vid det nuvarande priset 16 EUR för utsläppsrätterna . Med kol på marginalen borde priset på spotmarknaden i dagsläget ligga på cirka 30 öre/kWh, med olja på marginalen någonstans kring 70 öre/kWh. Med den rådande bristen på vatten borde alltså spotpriset ligga på antingen 30 eller 70 öre/kWh, det högre priset bara om man behöver köra oljekondens.

Omvända världen

I kvällens partiledarutfrågning avfärdade Kommunisternas partiledare Lars Ohly avregleringen av elmarknaden. Generellt säger sig politiker i det rödgröna blocket vara mot något som dom egentligen borde vara för, eftersom dagens marknad förutsätter planstyrning och detaljreglering. Blå politiker däremot, som exempelvis Moderaternas ekonomisk-politiske talesman Mikael Odenberg tycker att avregleringen fungerar bra. Borgerliga politiker säger sig vara för något som dom egentligen borde vara mot, på grund av fundamentala funktionsfel i avregleringsmodellen.

Elpriserna en valfråga?

De höga elpriserna har nu blivit en valfråga, enligt gårdagens Rapport1930. Priserna har ökat men det är skatterna man pratar om. Oavsett vem som vinner valet kommer de höga energiskatterna vara kvar, men den sittande regeringen kommer lite sämre ut i jämförelsen. Att skatterna bara är en av flera statliga interventioner som politikerna måste tillgripa för att hålla den felfungerande marknaden i schack går man inte in på. På slutet sågar professor Runar Brännlund hela den gröna skatteväxlingen. Plus för Alliansen i den ronden.

I Aktuellt21 ifrågasätter återigen den oberoende energianalytikern Roger Fredriksson marginalprissättningen på elmarknadens utbudssida. Hur det blir framöver beror enligt Fredriksson helt och hållet på vad lagstiftaren gör. Med andra ord kommer vi ganska snart att få uppleva att lagstiftaren kan ställa sig över självklara ekonomiska marknadsfunktioner. Nu kräver Fredriksson också ett omedelbart pristak på 40 öre/kWh på elmarknaden och att man tar sig tid att "konstruera om hela regelsystemet". Den första frågan man ställer sig är varför en omkonstruktion förutsätter ett pristak. Den andra är hur ett pristag fungerar när vinterns effekttoppar ska täckas. Sist men inte minst frågar man sig om inte utspelet ligger märkligt väl i linje med iden om en uppdelning av spotmarknaden i två delar.

Igår Energimyndigheten, idag NUTEK

De statliga myndigheterna gör sitt bästa för att hjälpa till i valrörelsen. På regeringens uppdrag startade igår Energimyndigheten (centern) en omfattande kampanj för minskad energiförbrukning. När "marknaden" tillsammans med de höga energiskatterna inte ger tillräckliga incitament ska vi nu spara på direkt uppmaning. "Du skall släcka 6-8 lampor om dagen (och natten)"! Syftet är förmodligen att visa hur väl det gröna folkhemmet och den politiska omställningen av energisystemet fungerar. SvT-inslaget ser du här. Samma känsla infinner sig när NUTEK (sossarna) idag i ett pressmeddelande målar upp en bild av enorma framtida exportframgångar för Sverige. "Svenska företag är bland de bästa i världen på miljöteknik. De riktigt stora framtida exportmöjligheterna finns inom områdena förnyelsebar energi och energieffektivisering". Synd bara att den ekonomiska modell som ligger till grund för de utmålade exportmöjligheterna föll tillsammans med muren.

Bullshit från regeringen

I lördagens GP presenterar ministrarna Mona Sahlin, Thomas Östros och Lena Sommestad i en debattartikel ett antal åtgärder för att "förbättra elmarknaden". Bakgrunden sägs vara de allt högre elpriserna och de allt värre klimatproblemen.

* Man vill begränsa elbolagens möjligheter att teckna tillsvidareavtal.
* Dela upp elbörsen i två marknader med två olika prisbildningar
* Skärpa tillsynen och övervakningen av elmarknaden.
* Analysera hur industrikunder enklare kan erhålla långa avtal.
* Begränsa samägandet av vattenkraft och kärnkraft.
* Analysera hur fakturorna till konsument kan förbättras.

Problemet är att alla handlar samma el i nätet och att alla därför borde handla elen till samma aktuella pris – elmarknadens spotpris. Om elen handlas till ett differentierat pris och med långa avtal blir resultatet att efterfrågan på kapacitet ökar och att spotpriset och avtalspriserna ökar. På en marknad med en avtalsprissättning på fysisk el kan man inte heller introducera externa kostnader i prisbildningen för att sänka CO2-utsläppen. Konsumenterna reagerar helt enkelt inte på att ett kraftverk med CO2-utsläpp sätter priset på marknaden. Regeringens energi- och klimatpolitik och de föreslagna åtgärderna för att förbättra elmarknaden är alltså ingenting annat än bullshit. På sikt skriver man, måste elmarknadens funktion förbättras genom att mer energi tillförs systemet, genom att bygga ny produktion, eller genom att frigöra el genom energieffektivisering. Regeringen vill trixa med utbudet och efterfrågan men vad har det med elmarknadens funktion att göra? Precis den typen av utspel man kan förvänta sig från Sossarna när Alliansen fyllt sin energipolitiska uppgörelse med mantrat "stabila spelregler för elmarknadens aktörer". Kommer detta utspel att följas av ännu mer bullshit, från Alliansen?

El är en kollektiv vara

El är en kollektiv vara som handlas mellan alla som samtidigt förbrukar och producerar el på nätet. Marknaden fungerar om alla handlar till samma kollektiva pris - spotpriset. Då har producenterna skäl att öka den sammanlagda produktionen och konsumenterna skäl att minska den sammanlagda förbrukningen när priset stiger.

N24 dementerar

Efter de braskande rubrikerna om elmarknaden på N24 får så branschen komma till tals, utan någon som helst kritik. I artiklarna "Kraftjättarna ger svar på tal" och "Nya krafttag ska få elen att räcka" är budskapet att marknaden fungerar och att allt är i sin ordning. Det är torkan och de avstängda kärnkraftverken som driver upp priserna. De höga priserna gör att E.ON av och till kör oljekondenskraftverken i Karlshamn. Underförstått – det är inte starten av oljekondenskraftverket som skapat det höga priset! Hur kan då priset bli så högt? Säg att kolkondens kostar max 25 öre/kWh och utsläppsrätter 15 öre/kWh. Det borde ge ett maxpris på 40 öre/kWh om inte oljekondensen behövs. Men priset ligger på 75, typ.

Det höga elpriset sägs inte drabba industrin som har långa avtal med Vattenfall till en mycket lägre prisnivå. Kan det vara därför som Vattenfall ställer sig positiva till en uppdelning av Nord Pool i två delar? E.ON verkar inte lika positiva. Den troliga förklaringen är att Vattenfall inte längre klarar att underprissätta elen till basindustin på egen hand. Förmodligen är det Vattenfall som ligger bakom förslaget men det presenterades via SCA och Sverker Martin-Löf.

Vi har en latent bristsituation (varför?). Men nu ska kraftfulla program för utbyggnad rädda marknaden. Självklart! När producenterna tillåts manipulera spotpriset och övervältra alla risker på konsumenterna utan att de kan välja, då vågar de göra investeringar. Sedan kan de bedriva utpressning av politikerna. Utan "stabila spelregler för elmarknadens aktörer" kan de hota med att lägga alla investeringsplaner på hyllan.

Bruten tystnad?

N24 uppfyllde idag sin journalistiska plikt och skrev om de allt högre spotpriserna i artikeln Så blir du blåst på elen. Förklaringen till de höga priserna är enligt den oberoende energianalytikern Roger Fredriksson marginalprissättningen, inte att priserna är uppskruvade till fantasinivåer. Även samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin är inne på marginalprissättningen är ett problem. – Det blir sneda effekter när en liten del fossila källor med höga kostnader anger priset för alla energikällor, även billig vattenkraft”. Budskapet är att el inte är en kollektiv vara och att den inte ska handlas till ett kollektivt pris. Sahlins lösning är att dela Nord Pool i två delar. När den differentierade prisbildningen på avtalsmarknaden har skapat högre priser vill Sahlin införa ännu ett system med differentierad prisbildning. Det första systemet med differentierad prisbildning infördes 1902, det andra 1996 och 2006 vill Sahlin återigen prova reptricket.

På Konkurrensverket är man upprörda över den dåliga konkurrensen. Man har därför skickat ut ett formulär där man frågar om låtsasaktörerna har några problem med konkurrensen på låtsasmarknaden. Det ska bli intressant att läsa rapporten.

En artikel med rubriken En svårhanterad politisk knut förklarar inte att problemet är att elmarknaden används för att bedriva en misslyckad industri- och klimatpolitik som i grunden bygger på planhushållning.

Från de politiska partierna är det knäpptyst, trots valrörelse och att folk är oerhört uppretade över elmarknaden. Varför? Svaret är att en felkonstruerad elmarknad är en förutsättning för att politiker ska kunna driva en politik med stora möjligheter att gynna utvalda särintressen. Och det har utnyttjats i den svenska blockpolitiken.

Elmarknadens logik

Den tidigare monopolregleringen gav intryck av att regionala och lokala elbolag sålde el till kunder i egna regionala och lokala nät. Eftersom elförsäljningen var kopplad till näten gick det inte att byta mellan det som uppfattades som enskilda leverantörer av el. För att avreglera och skapa konkurrens på elmarknaden skulle man därför behöva skilja mellan nätet och leverantörerna.

Logiken är inte helt glasklar. Elnäten utgör ett monopol eftersom el bara kan handlas på elnätet. För att skapa konkurrens måste därför el handlas åtskiljt ifrån elnätet! Konsumenterna ska köpa el genom att teckna avtal med fristående elleverantörer. Men de fristående elleverantörerna är inte anslutna till elnätet. Hur kan de då köpa och sälja fysisk el? Hur kan de för övrigt köpa och sedan sälja en vara som inte kan lagras?! Kan man verkligen handla el genom att teckna ett avtal? Om en konsument tecknar ett avtal men aldrig trycker på strömbrytaren, handlar då konsumenten el? Eller är det möjligen så att elen handlas genom att helt enkelt trycka på strömbrytaren?

Producenterna bara kan sälja eftersom de bara kan producera och mata in el på nätet. Hur i kan de då handla med varandra? Hur fungerar konkurrerensen om de alla säljer el till samma pris - spotpriset? Och vad är det för mening med att välja mellan leverantörer som allesammans "köper" el till samma spotpris? Varför har vi överhuvud taget en spotmarknad när el enligt regelverket kan handlas bilateralt, med avtal? Frågor, frågor frågor....(ref. Killing, Avsked av Olga)

Stackars kraftproducenter

Enligt statstelevisionen är det nu i första hand producenterna och inte konsumenterna som drabbas av reaktorstoppen i Forsmark och Oskarshamn. Om stoppet blir fem veckor långt blir slutnotan ungefär 600 miljoner i förlorade intäkter, enligt beräkningar som Rapport låtit göra. Reaktorstoppen blir en dyr affär för producenterna, sägs det. I inslaget får vi höra analytikern Magnus Torstensson på branschorganisationen Svensk Energi påstå att med med 120 konkurrerande elhandlare på marknaden är det inte möjligt att föra över kostnaderna på konsumenterna.

Antar vi å andra sidan att spotpriset på grund av reaktorstoppen i medeltal stigit med 4 öre/kWh och att den nordiska marknaden i snitt omsatt 37.000 MW har producenterna som kollektiv betraktat dragit in 1,5 millar i timmen på reaktorstoppen. På fem veckor blir det 1260 miljoner. Om priset ligger kvar på den högre nivån fram till vårfloden blir det dryga 9 miljarder räknat på samma (låga) omsättning. Spotpriset för morgondagen snittar för övrigt på 60 öre/kWh, ungefär 10 öre/kWh över priset innan reaktorstoppen.

Skendebatt nr 2 - antalet "aktörer"

Om vi säger att den oberoende energianalytikern Roger Fredrikssons uppmaning att bojkotta eljättarna var skendebatt nr 1 så kan vi sätta siffran 2 kravet på att stycka Vattenfall för att på så sätt lösa problemen på elmarknaden. På Aftonbladets debattsida tycker idag Eva Helmenius, vd för Kraft&Kultur att det behövs fler låtsasleverantörer som köper samma vara till samma pris på Nord Pool.

Helmenius menar att elhandeln ska styckas från produktionen men det är inte ens meningsfullt att stycka produktionen. Det viktiga är att kraftverken körs i kostnadsordning. Vem som äger kraftverken har ingen betydelse.

Låtsasavregleringen höjer elpriset

Låtsasavregleringen skapar en illusion att konsumenterna köper el genom att teckna elavtal med leverantörer. På låtsasmarknaden ska konsumenterna försöka sänka egna individuella avtalspriser istället för det kollektiva spotpriset vilket gynnar högpriskonsumtion. Dels subventioneras aktiva högförbrukande konsumenter av passiva lågförbrukare. Dels kan framförallt högprisförbrukare vinna på att teckna fastprisavtal och helt frikoppla sig från den faktiska prisbildningen på marknaden. I realiteten kan konsumenterna bara sänka priset på marknaden om de minskar den sammanlagda förbrukningen när det aktuella spotpriset är högt. Konsumenternas försök att sänka sina egna avtalspriser på låtsasmarknaden leder till att det kollektiva spotpriset stiger och att även avtalspriserna successivt stiger.

Bluffen

El produceras och konsumeras i samma ögonblick. Producenter kan bara sälja och konsumenter kan bara köpa el. Alla som producerar el måste alltså sälja till alla som samtidigt konsumerar.

På den nuvarande marknaden verkar det som att el kan handlas mellan enskilda aktörer och genom att konsumenterna tecknar leveransavtal. Så här skapas bluffen.

För att bestämma det aktuella behovet av kraftverk och priset på marknaden så måste konsumenternas förbrukning prognostiseras. Det bästa är naturligtvis att direkt göra en prognos av den sammanlagda förbrukningen, som ligger till grund för prisbildningen på marknaden.

Om man istället sprider ut prognosarbetet så kan en fiktiv marknad för handel mellan aktörer skapas. På denna marknad säljer enskilda producenter tillsammans lika mycket som enskilda prognostiserande aktörer tillsammans ”köper”, vilket är lika mycket som konsumenterna tillsammans förbrukar. Alla som producerar säljer i realiteten till alla som samtidigt konsumerar. Handeln mellan aktörer är alltså fiktiv.

Gentemot konsumenterna kan prognostiseringen formuleras som långsiktiga åtaganden om ”leverans av el”. Aktörerna ”säljer” något som konsumenterna egentligen köper på egen hand, genom att helt enkelt förbruka el. Åtagandena om leverans är alltså fiktiva.

Vilka pratade om total urspårning?

Den 23 juli sände Godmorgon Världen ett långt reportage om elmarknaden som inleddes med att säga att vissa talar om en havererad elmarknad som spårat ur totalt, andra menar att den fungerat som den skulle. Sedan intervjuade man två personer som menar att den fungerat som den skulle, Tomas Kåberger och Lars Bergman. Tomas Kåberger med båda fötterna i branschen och Lars Bergman som kan anses vara akademisk pappa till dagens elmarknad. I och för sig har de rätt. Det har aldrig varit meningen att den skulle fungera på något annat sätt än den idag fungerar, dvs. uselt (varje god lögn innehåller ett korn av sanning). Ett resonemang förs om nyttan med att alla producenter säljer el till marginalkostnadspris men de betrodda akademikerna verkar helt ha missat att det är lika självklart att även konsumenterna ska handla till detta pris. Som vanligt upprepades mantrat att elmarknaden är europeisk och att högre priser på kontinenten höjer priset i Norden, trots att den maximala kapaciteten mellan Norden och kontinenten bara är cirka 2000 MW (kolla den aktuella exporten/importen här , välj Tyskland/Polen). Skulden för de höga elpriserna lägger man på miljöpolitiken och handeln utsläppsrätter, elmarknaden är det ingen fel på.

Meningslös kampanj

I slutet av juli poppade den oberoende energianalytikern Roger Fredriksson (tidigare vd för LRF-projektet Agrokraft) upp i snart sagt varje tidning och menade att lösningen på elmarknadsproblemet är att välja någon annan än de tre kraftjättarna. Bäst var artikeln i Expressen den 23/7 där Roger inflikade att "varje god lögn innehåller ett korn av sanning". Roger nämner nämligen att konsumenterna också kan sänka priset genom att dra ner på förbrukningen och det är ju sant medan resten av innehållet i kampanjen är falskt.

I DN fick även jag vara med på ett hörn då man två dagar efter kampanjartikeln publicerade läsarkommentarer under rubriken "Elmarknaden är förskräcklig". Som siste man i raden av upprörda läsare fick jag tillfälle att som vd för bolaget Power Market Design Stockholm AB påpeka att el är en kollektiv vara och att konsumenterna bara kan sänka priset om de handlar till det kollektiva spotpriset, typ.

Ett av syftena – att avslöja elbluffen

En av mina utgångspunkter för den här bloggen är att elmarknaden är världens enklaste marknad. Alla handlar samma el på nätet. Förmodligen är det just därför som särintressen påverkat och fortfarande påverkar utformningen. Resultatet? Världens enklaste marknad har blivit världens mest komplicerade, korrupta, manipulerade och ineffektiva marknad. Svenska särintressen har i hög grad medverkat till denna utveckling.

Varför måste man ändra på detta? Tja, elmarknaden är enormt viktig. Att den är totalt felkonstruerad påverkar inte bara marknaden negativt utan även politiken och samhället. Dagens elmarknad förutsätter planstyrning och detaljreglering, korruption, manipulation och en lurad befolkning. Den nuvarande marknaden är dessutom helt oförenlig med en lösning av de globala energi- och klimatproblemen.

Makt, pengar och politisk prestige står på spel. Det är förmodligen vad den här bloggen kommer att handla om.

Världens enklaste marknad

Elmarknaden är världens enklaste marknad. Alla handlar samma el på nätet. Konsumenterna köper genom att förbruka och producenterna säljer genom att producera el.

Den sammanlagda förbrukningen styr det aktuella priset på marknaden. Ökar förbrukningen så måste dyrare kraftverk kopplas in och då stiger priset. Minskar förbrukningen kan dyra kraftverk kopplas bort och då sjunker priset.

Elmarknaden fungerar om alla handlar till samma aktuella pris. Då har producenterna skäl att öka den sammanlagda produktionen och konsumenterna skäl att minska den sammanlagda förbrukningen när priset stiger.

För att skapa ett korrekt pris måste det finnas en spotmarknad som säkerställer att kraftverken startas och stoppas i verklig kostnadsordning, med utgångspunkt från kraftverkens rörliga kostnader.