Sverige ställer sig bakom Tysklands ambition att minska utsläppen av växthusgaser inom EU med 30 procent till år 2020 (DN Debatt 18/12). Det fungerar bara med en ny elmarknad.
El handlas på elnätet mellan alla som samtidigt kopplar in förbrukning respektive produktion. Den sammanlagda förbrukningen styr behovet av kraftverk och det aktuella priset på marknaden. El är alltså en kollektiv vara med ett kollektivt pris. Självklart måste alla handla till samma aktuella pris för att marknaden ska fungera!
På dagens elmarknad däremot ska konsumenterna försöka sänka priset genom att teckna individuella kontrakt. Priskänsliga och aktiva konsumenter får då ett lägre pris än mindre priskänsliga och passiva. Dessutom binder priskänsliga konsumenter gärna sitt kontraktspris, just på grund av att de är priskänsliga. Resultatet blir att konsumenterna förbrukar alldeles för mycket när det aktuella priset är högt och alldeles för lite om priset mot förmodan skulle bli lågt. Behovet av billig basproduktion minskar relativt sett medan behovet av dyr toppkraftproduktion ökar. Därför går det inte att införa externa kostnader för växthusgaser i prisbildningen på elmarknaden utan att det får andra effekter än högre vinster för kraftbolagen.
Det är ingen tillfällighet att Vattenfalls vd Lars G Josefsson är förbundskansler Angela Merkels rådgivare i frågor som rör klimatförändringen.
