Svensk Energi desinformerar

Elmarknaden fungerar. Problemet är att energipolitiken varit otillräcklig. Men nu kommer investeringarna, bara vi får behålla våra fina, fina spelregler! Det var budskapet på branschorganet Svensk Energis Energilunch i onsdags enligt detta pressmeddelande. Till sin hjälp hade man hyrt in Niclas Damsgaard, analytiker på ECON. Genom att simulera "en marknad med perfekt konkurrens" vill Niclas visa att spotpriserna på den nuvarade marknaden ligger i rätt härad. Niclas har gjort det förut. På kraftbranschens och SNS uppdrag simulerade han sig förra året fram till att avregleringen inneburit en samhällsekonomisk vinst på ca 11 miljarder kronor, se pressmeddelande. Då jämförde han istället den nuvarande låtsasmarknaden med vad han trodde skulle ha hänt man behållit monopolregleringen. Men några simuleringar behövs inte. Man kan direkt se att prisbildningen inte fungerar. Priset på spotmarknaden bör nämligen alltid ligga på den rörliga kostnaden för det dyraste kraftverket som för tillfället körs. Med de priser som gällde 2000/2001 borde, beroende vilket kraftverk som ligger på marginalen, spotpriset röra sig i distinkta steg mellan de rörliga kostnaderna för vind- och vattenkraft (ca 3 öre/kWh), kolkondens (12-15 öre/kWh), oljekondens (50-60 öre/kWh) och gasturbiner (90 öre/kWh) (källa STEM, Elmarknad 2002, figur 9). Sedan dess har de rörliga kostnaderna för kol- , olje och gasturbiner stigit och kostnaden för handeln med utsläppsrätter har tillkommit. Kol kostar idag i storleksordningen 18 öre/kWh och utsläppsrätterna för kolkondensproduktion cirka 10 öre/kWh, vid det nuvarande priset 16 EUR för utsläppsrätterna . Med kol på marginalen borde priset på spotmarknaden i dagsläget ligga på cirka 30 öre/kWh, med olja på marginalen någonstans kring 70 öre/kWh. Med den rådande bristen på vatten borde alltså spotpriset ligga på antingen 30 eller 70 öre/kWh, det högre priset bara om man behöver köra oljekondens.