DinaPengar.se har idag en liten artikel om ett antal bedragare som lurat världen. En av dessa sålde till exempel Eiffeltornet i Paris, två gånger till och med, naturligtvis utan att vara ägare till tornet. Här ett aktuellt fall från Sverige: Man kan också sälja el utan att egentligen kunna sälja el. Två gånger till och med!
Elmarknaden är egentligen extremt enkel. Fysisk el handlas genom att koppla utrustning som förbrukar alternativt producerar el till elnätet. Den sammanlagda förbrukningen styr behovet av kraftverk och det aktuella priset på elen. Elmarknaden består alltså egentligen bara av ett nät på vilket alla borde handla elen till samma aktuella pris. Då har konsumentsidan skäl att minska den sammanlagda förbrukningen och sänka priset på marknaden och producentsidan skäl att koppla in kraftverk i en sammantaget optimal kostnadsordning när priset stiger.
Skälet till fysisk el idag ser ut att handlas mellan enskilda konsumenter, producenter och andra aktörer har med elmarknadens historik att göra. De första elnäten byggdes av ensamma producenter och eftersom alla som kopplade in förbrukning köpte elen från samma kraftverkägare kunde producenterna teckna långa kontrakt med konsumenterna i näten. Det gick naturligtvis bara fram till att nät med olika producenter skulle kopplas ihop. Om exempelvis två nät med ett kraftverk i varje nät kopplas ihop måste förbrukningen täckas av bägge kraftverken i det sammankopplade nätet. El kan alltså inte säljas av flera producenter i ett sammankopplat elnät. Genom att införa ett nytt kontraktstecknande mellanled kan man emellertid skapa ett sådant intryck. Tecknar konsumenterna kontrakt med ett gäng elsäljare som i sin tur verkar köpa elen av gäng producenter kan det ju verka som att elen handlas mellan en mängd enskilda aktörer. Redan 1902 infördes en lagstiftning som formellt tilldelade de enskilda nätägarna en säljande roll. Trots att näten fysiskt kopplades ihop kunde därmed de enskilda nätägarna fortsätta att teckna individuella kontrakt med konsumenterna näten. Vid ”avregleringen” 1996 överfördes egentligen bara den säljande rollen från de befintliga nätägarna till ännu ett (onödigt) mellanled. Därför ser det idag ut som att elen handlas med individuella avtal mellan 5 miljoner konsumenter, drygt hundra elsäljare och ett antal producenter. Dessutom vid sidan av ett nät som är uppdelat i runt 200 olika nätbolag.
Och det leder inte till att elpriset sjunker.
