Klimatmål och förlorade jobb

EU:s miljöministrar enades i går om att minska utsläppen av koldioxid med 20 procent fram till 2020. Finland och en handfull andra länder har motsatt sig förslaget. Finland beräknas förlora 60.000 jobb inom industrier som förbrukar mycket el, om 20 procentmålet ska nås. Det är en självklar följd av att introducera kostnader för koldioxid på en felkonstruerad elmarknad. Miljöminister Andreas Carlgren tror inte på de finska slutsatserna.

Omreglera och isolera den nordiska elmarknaden!

SVT-notis och videoklipp.

Är elmarknaden europeisk?

El handlas på elnätet. Konsumenternas sammanlagda förbrukning styr behovet av kraftverk och det aktuella priset på marknaden. En fungerande elmarknad är alltså ett elnät inom vilket alla anslutna konsumenter och producenter kan handla till samma aktuella pris. Om det finns överföringsbegränsningar i ett stort sammankopplat elnät så kommer det att fungera som flera separata elmarknader. Den nordiska elmarknaden är till exempel rätt ofta uppdelad i ett antal mindre marknader.

En länk mellan två marknader fungerar i princip som en stor producerande eller konsumerande anläggning i prisbildningen, beroende på i vilken riktning kraften i länken flödar. Överföringskapaciteten mellan det nordiska och det västeuropeiska elsystemet är cirka 2000 MW (kolla den aktuella exporten/importen här , välj Tyskland/Polen) medan den nordiska marknaden (just nu) omsätter cirka 40.000 MW och den europeiska kanske tio gånger mer. Effekten 2000 MW motsvarar kapaciteten i två reaktorer i Ringhals.

Elmarknaden är alltså inte europeisk.

Blir konkurrensen bättre med fler aktörer?

Antag att det finns etthundra kraftverk på elmarknaden och att de, helt hypotetiskt, har en rörlig kostnad på 1, 2, 3, osv. upp till 100 öre/kWh. För att täcka den sammanlagda förbrukningen i nätet till ett lägsta pris ska de kopplas in i kostnadsordning. Oberoende av vem som är ägare. Antalet ägare har alltså ingen betydelse för konkurrensen på elmarknaden.

Ett annat sätt att uttrycka saken: El är en kollektiv vara

Citat Maud Olofsson

Maud Olofsson, i en diskussion om vikten av en mer "europeisk" elmarknad under den öppna utfrågningen om basindustrins elförsörjnig i riksdagens näringsutskott:

– "När det gäller överföringskapaciteteten så tycker jag att ja, den nordiska marknaden fungerar ju bäst åtminstone (skratt) av många internationella marknader och kommer att tjäna som en förebild. Därför är det viktigt att också se till att överföringskapaciteten byggs ut och blir bättre."

Tid 9.45 in i detta videoklipp:

Öppen utfrågning om basindustrins elförsörjning

Recension av öppen utfrågning om basindustrins elförsörjning, tisdagen den 13 februari 2007: Resonemanget blev lika märkligt som det brukar bli, när alla vet att elmarknaden är helt felkonstruerad men ingen vågar säga det rakt ut. Och istället spelar med i spelet.

När el handlas med långa avtal kan konsumenterna koppla in hur mycket förbrukning som helst vid vilket pris som helst. Den faktiska elen kan alltså inte prissättas i konsumentledet. Följden är att producenterna (trots stigande efterfrågan) inte kan säkra investeringar genom att teckna kontrakt. På den nuvarande elmarknaden kan därför producenterna bara växa och konkurrera på ett sätt. Genom att trissa upp spotpriserna, fylla kassorna och köpa upp varandra. Med det nuvarande regelverket som bas skapas kraftjättar som felaktigt kan värderas till fantasisummor. I kraft av sin storlek förväntas de erbjuda basindustrin långa avtal till förmånliga priser. Ju större producenter, ju bättre villkor för basindustrin tycks argumentet vara.

Utfrågningen inleddes med att tunga representanter för fack och basindustri beskrev det prekära läget på elmarknaden. Och för att lösa problemen (som beror på att el handlas med långa avtal) skulle basindustrin behöva ännu längre avtal. Till rimliga priser. Idag däremot sägs basindustrin möta nivåer på +40 öre/kWh i nya avtal. Budskap - vi lägger ner.

Producentsidan får säga sitt. Vattenfall betonar sitt gemensamma intresse med basindustin när det gäller långa avtal men också för gemensamma investeringar i ny produktion. Fortums vd Mikael Lilius talar om den globala utmaningen, enorma investringsbehov, men att ny kraft kommer att vara dyr. Enbart de fasta kostnaderna för ny kärnkraft ligger på cirka 40(!) öre/kWh , enligt Lilius.

Utskottets konsensus: Basindustrin måste istället för långa avtal erbjudas ägarandelar i Vattenfall. Den felfungerande elmarknaden kan därmed användas som ett motiv för att påbörja en privatisering och utförsäljning av Vattenfall till ett upptrissat värde, med stöd av det socialdemokratiska partiet.

Helt hysteriskt. Löser det problemen på elmarknaden?

Näringsutskottets utfrågning: länk till info och webb-tv

Mycket väsen om fel ting

Veckan som gick fortsatte så drevet om kärnkraften att fylla tidningar och tv. Kryddat med artiklar av typen rusning efter billigare elavtal och idol-chatt med Vattenfalls vd Lars G Josefsson på di.se.

Under den gångna veckan arrangerade också riksdagens näringsutskott i tisdags en öppen utfrågning om basindustrins elförsörjning och den prekära situationen på elmarknaden, som naturligtvis är en följd av den förda energipolitiken. På torsdagen tog sedan EU:s energiministrar enligt näringsdepartementet ett viktigt beslut vid energirådets möte i Bryssel om att skapa en minst lika dålig energipolitik på EU-nivå! Om detta knappast ett knyst. Di. se hade en liten blänkare om utskottets hearing, "Industrin kräver kraftåtgärder" och e24.se en om EU-mötet, "EU-stöd för ny energipolitik".

Har Maud gått och blivit synsk?

När näringsminsister Maud Olofsson efter att ha träffat Vattenfalls ledning på morgonen den 9 februari höll presskonferens antydde hon att problemen med kärnkraften trots vidtagna åtgärder skulle fortsätta (tid 3.30 i videoklippet)

- "Dom vidtagna åtgärderna är kraftfulla men det återstår att se om det räcker".

Och visst fortsatte kärnkraftsåpan. Maud Olofsson från Högfors och Saida Andersson från Boden, lika som bär?

"Marknaden är en utmärkt dräng men en usel herre"

Förre statsminister Göran Persson fick i dag det norska Sofie- priset för sitt arbete med att få svenskarna att minska både oljeförbrukningen och koldioxidutsläppen. På presskonferensen uttryckte enligt denna artikel en ovanligt blygsam och självkritisk Göran Persson de bevingade orden:

- "Marknaden är en utmärkt dräng men en usel herre".

Så vem styr? Är det riksdagen och regeringen som styr Vattenfall och kraftindustrin eller kraftindustrin och Vattenfall som styr riksdag och regering?

"Vattenfall har kört stenhårt med vattenkraften"

Enligt trovärdiga källor har Vattenfall i samband med problemen i Forsmark kört sin vattenkraft mycket hårt och på så sätt pressat priserna på elmarknaden nedåt. För första gången i världshistorien har ett kärnkraftstopp inte utnyttjats för att trissa upp priset på elmarknaden och vinsterna för kraftbolagen. I denna artikel bedyrar Formarks vd att produktionsbortfallet inte kommer att leda till högre elpriser. Läs: vi vill absolut inte ha någon debatt om den bluffartade elmarknaden. Visst får kunderna betala, men först vill Vattenfall trumma igenom en europeisk energipolitik.

Läs mer: Om vad kan man bluffa?
och SVT:s rapportering om Vattenfalls vinst

Om vad kan man bluffa?

Rätt mycket verkar det som. För det första kan man bluffa om elmarknaden. Om att el handlas med avtal mellan enskilda aktörer vid sidan av elnätet. Det skapar en bluffmarknad där den enda fungerande mekanismen är att aktörerna blir färre och större. Man kan också bluffa om att bluffmarknaden är en förutsättning för att lösa energi- och klimatproblemen. När den i själva verket skapar problem och hindrar en lösning. Det är rätt saftigt. Så var går då gränsen? Vad kan man bluffa om för att få igenom en ny klimatregim på EU-nivå som bygger på denna dubbelbluff utan debatt?

En etisk och moralisk gräns går naturligtvis vid säkerheten i kärnkraftverken. Man kan aldrig bluffa om att säkerheten är högre än den i själva verket är. Men kan man bluffa om att den är lägre? Är det till exempel inte lite märkligt att kärnkraften som regel drabbas av problem bara när priset på elmarknaden är lågt. När en eller annan reaktor stoppas går priset upp och kraftproducenterna tjänar mer pengar. 1993 var priset extremt lågt och elmarknaden höll samtidigt på att avregleras. Då stog 5 reaktorer (om jag inte minns fel) stilla i 5 månader . 1998 var också priset väldigt lågt. 5 reaktorer stog stilla, exakt hur länge kommer jag inte ihåg. Priset gick naturligtvis upp. I somras däremot drabbades kärnkraften för ovanlighetens skull av problem när priset för att vara ett sommarpris var extremt högt. Men sedan dess har priset halverats!? En rätt märklig omständighet när vattenmagasinen fortfarande efter allt regnande inte är mer än normalt fyllda. Och resultatet är att media fyllts till bredden med kärnkraftsåpan i Forsmark samtidigt som priset har varit lägligt lågt för att undvika en uppriven debatt om elmarknadens funktion.

Om man kan bluffa om hur el handlas och att lösningen på klimatproblemet är dess motsats, var går då gränsen?

Läs mer: SvK hemlighöll prissänkande åtgärder
och SVT:s rapportering om Vattenfalls vinst

SvK hemlighöll prissänkande åtgärder

I SVT:s grovt manipulerade rapportering om Vattenfalls vinst påstod alla medverkande (reportern Jan Nylander, energimäklaren Jonas Almquist och Vattenfalls vd Lars G Josefsson) att det låga elpriset skulle bero på ett stort överskott på vatten. De ljög. Fyllnadsgraden i magasinen är i stort sett normal. Så vad är då förklaringen till att priset kan vara så lågt trots allt trubbel med kärnkraften?! Jo, förklaringen är att det statliga affärsverket Svenska Kraftnät vidtagit omfattande åtgärder som har en starkt prissänkande effekt, men inte berättat det för någon!

Förra veckan stod F1:an och F2:an i Forsmark och R1:an i Ringhals. Likströmskabeln Fennoscan, som till viss del kan ersätta Forsmark var också ur drift pga reparationsarbeten. Samtidigt var det kallt, för att vara växthusvinter. Förra helgen stoppade därför Svenska Kraftnät all export på likströmskablarna till Jylland, Tyskland och Polen. Dessutom ryktas det om att Svenska Kraftnät begärt körning av oljekondenskraftverken i Stenugnsund och Marviken, möjligen också av ytterligare anläggningar under veckan. Motivet sägs vara att åtgärderna behövs för att hantera nätstabiliteten men det skulle också kunna vara för att hantera effektbalansen. Därmed är det Svenska Kraftnät som står för notan medan körningen av de dyra anläggningarna påverkar spotpriset nedåt! Är det därför som Svenska Kraftnät inte tycker att de behöver informera? Med ett lågt spotpris är det samtidigt stopp för prishöjande export på likströmskablarna till områden med högre priser!

Skälen att hänvisa till just nätstabiliteten förstärks av att Ringhals 1 stoppades den 29 januari och att produktionskapaciteten då blev ännu lägre i södra delen av landet. Men inte heller den händelsen är särskilt tydligt redovisad (av Vattenfall), trots man räknat med att stoppet skulle vara i två veckor! Inget pressmeddelande. Bara en notis under aktuellt driftläge: "Ringhals 1 ställdes av 29 januari på grund av problem i en mellankylkrets. Mellankylkretsen har bl a till uppgift att kyla delar av säkerhetsrelaterade system. Orsaken till problemet håller på att undersökas. Anläggningen beräknas vara i drift 12 februari". Vattenfalls årsbokslut presenterades den 8:e.



Den här kurvan visar spotpriset för svenskt prisområde per timme under förra veckan. Enskilda timmar uppkom prisspikar på upp till 136 öre/kWh som väl motsvarar körning av gasturbiner. Lägre prisspikar på kring 60 öre/kWh bör motsvara körning av oljekondens. Kraftbalansen har uppenbarligen varit ansträngd men ändå har priserna tidvis legat på kring 30 öre/kWh, trots normalt med vatten i magasinen, en normalkall vintervecka och avställda kärnkraftverk. Hur, frågar man sig, hade kurvan sett ut om Svenska Kraftnät inte hade vidtagit prissänkande åtgärder? Hade priset legat på 130 istället för kring 30 öre/kWh? Hade SVT:s rapportering om Vattenfalls vinst på nära 20 miljarder kunnat utformas som ett glädjebudskap till Sveriges elkonsumenter?

Mer bakgrund:
Fyra veckors kraftflöden på de nämnda likströmskablarna:
Jylland vecka 3, vecka 4, vecka 5 och vecka 6
Tyskland vecka 3, vecka 4, vecka 5 och vecka 6
Polen vecka 3, vecka 4, vecka 5 och vecka 6
GP-artikel: "Stenugnsund ersätter Forsmark"
Tidigare inlägg: Prisbildningen - ett skämt! och Svensk Energi desinformerar

SVT:s rapportering om Vattenfalls vinst

Förra veckan hudflängdes energibolaget Fortum i SvT:s nyhetssändningar efter att ha redovisat en vinst på 13 miljarder kronor. "Trots att resultatet är det bästa i företagets historia är det knappast något företag som blivit så kraftigt kritiserat som just Fortum". Naturligtvis togs optionsprogrammet till ledande befattningshavare upp, men framför allt de höga elpriserna. Upprörda konsumenter nämndes, intervju med upprörd folkvald politiker, en utredning hade föreslagit delning av Fortum för att stävja prismanipulation. Mikael Lilius utfrågades om manipulationen av priset. Se videoklipp.

När Vattenfall en dryg vecka senare redovisade en vinst på nära 20 miljarder var upplägget ett annat. Den stora nyheten i SvT:s nyhetssändningar var att Forsmarks vd hade valt att avgå (det bara råkade bli samma dag som vinsten skulle presenteras). Stort inslag om säkerhetssåpan i Forsmark. Därefter massor med andra nyheter. Så började vi närma oss. Men först ett glädjebudskap: Guld i skidskytte-VM! Därefter till nyheten om Vattenfalls enorma vinst. Rubrik: Regnet fortsätter att pressa elpriset!

Elpriset i Sverige har halverats på ett halvår (trots allt trubbel med kärnkraften!!) och elkonsumenterna kan räkna med ännu lägre priser i år, då kraftiga regn ökat vattentillgången. För att styrka påståenden om att det nu finns ett stort överskott av vatten presenteras en kurva över "den hydrologiska balansen" (faktisk nederbörd i förhållande till normal)



Det stora överskottet har enligt inslaget redan fått effekt. Elpriserna har halverats. Får vi normalt med nederbörd framöver kan priset enligt energimäklaren Jonas Almqvist dessutom sjunka med ytterligare 5-7 öre/kWh! Orsaken skulle enligt Almqvist vara att priset sjunker om färre kolkondenskraftverk behövs. Alla vi andra vet att det räcker med ett sådant verk, för att priset ska ligga på kolkondensnivå!

Enligt Jonas Almquist kommer det sänkta elpriset att betyda en väsentlig lindring av elkostnaden för de svenska elkonsumenterna (brasklapp för alla med bundna avtal).

Och på tal om något helt annat: Vattenfall redovisade idag en vinst på 19,5 miljarder kronor. Men enligt SvT:s reporter Jan Nylander blir det svårt att upprepa dom siffrorna (förra årets vinst var 20,5 miljarder). Vattenfalls vd Lars G Josefsson håller med och är förvånad över den kraftiga omsvängningen som skett när det gäller vattentillgången: –"Det här är väldigt unikt. Vi har inte i vår databank, som sträcker sig mer än 50 år tillbaka i tiden, tidigare sett nåt sånt här". Vattenfalls vd är inte bara Angela Merkels rådgivare i klimatfrågor, han kan också förklara varför priset är så lågt just nu!

Så till verkligheten. Vattnets faktiska påverkan på elbriset beror på hur mycket vatten det finns i kraftverkens vattenmagasin. Den här kurvan (hämtad från Nord Pool) visar den aktuella fyllnadsgraden i Sverige (i stort sett identisk med den nordiska fyllnadsgraden) :




Det myckna regnandet har alltså återfört vattennivåerna till i stort sett de normala!

Se videoklippet: Elpriserna sjönk 50 procent

Bilindustrin vs. kraftindustrin

I klimatfrågan är bilindustrin och politikerna på kollisionskurs (se tex denna artikel). Med kraftindustrin förhåller det sig annorlunda. Politikerna och kraftindustrin ser ut att sträva åt samma håll. Hur kan det komma sig?

Var det någon som sa korruption?

"SKI en propagandavdelning på Vattenfall"

Med anledning av att det blivit känt att bristerna i säkerheten på Forsmarks kärnkraftverk var kända redan våren 2005 har SvT intervjuat Miljöpartiets språkrör Maria Wetterstrand och kärnkraftkonsulten Lars-Olof Höglund.

Maria Wetterstrand: – "Intressant att SKI nu låtsas ta i med hårdhandskarna mot Forsmark och ska kalla in en internationell granskning, när dom själva vetat om de här bristerna sedan våren 2005 ..."

Lars-Olof Höglund: –"SKI har ju hittills intagit en väldigt märklig roll, det är svårt att uppfatta dom som en tillsynsmyndighet, jag ser dom snarare som en propagandavdelning på Vattenfall..."

Se SvT:s rapportsändning kl 16 idag (som försvinner efter en vecka). Vi får hoppas att inslaget kan läggas ut som ett separat videoklipp. Uppdatering: Nu har ett omredigerat videoklipp lagts upp.

Bakgrund: se tidigare inlägg: Svindleri & Forsmarkstrubbel

Svindleri och Forsmarkstrubbel

Tidernas största svindleri med Vattenfall i spetsen håller just nu på att iscensättas, när de stora kraftbolagen ikläder sig rollen som räddare av klimatet. Samtidigt svämmar medierna formligen över av mer eller mindre knepiga nyheter relaterade till Forsmarks kärnkraftverk. Som ägs av Vattenfall. Finns det ett samband?

Energipolitiken & Konkurrensverket

En grundförutsättning för regeringens och EU:s energipolitik är att den nuvarande elmarknaden fungerar. Vilket i och för sig är en självmotsägelse, hade marknaden fungerat så hade det inte behövts någon politik. Vid årsskiftet gjorde Konkurrensverkets generaldirektör Claes Norgren följande politiskt korrekta analys av elmarknaden:

– En ökad produktionskapacitet för fler företag inom elområdet (läs fler biobränsleeldade anläggningar) skulle minska de stora företagens dominans och leda till en effektivare marknad. För att hjälpa konsumenterna att göra rationella val behövs inte minst tätare mätning och uppföljning av elanvändningen (priskänsliga konsumenter kommer i ännu högre grad välja elavtal med fast pris). Se pressmeddelande.

Claes Norgren var en av de myndighetspersoner som medverkade på dagens seminarium om europeisk energipolitik.

Energipolitik och ja-sägare

Under eftermiddagen träffade Maud Olofsson och Andris Piebalgs (se föregående inlägg) särskilt inbjudna ja-sägande representanter för energibranschen, företag, organisationer och myndigheter att diskutera den framtida energipolitiken för Europa. Förslagen innehåller bland annat mål för att minska utsläppen av växthusgaser (nåja) och öka andelen förnybar energi (o-ja) samt tar sikte på att skapa en fungerande inre marknad för energi baserad på ett tydligt regelverk (jaja). Här en lista på de inbjudna ja-sägarna .

Energipolitik vs. Anja Pärsson

Idag tog näringsminister Maud Olofsson emot energikommissionär Andris Piebalgs som var i Stockholm för att presentera EU-kommissionens förslag till ny energipolitik. På presskonferensen ville dock Maud Olofsson hellre leverera direktrapporter om Anja Pärssons framgångar i alpina VM. Inget konstigt med det. Se presskonferensen här.

Profeten har landat!

Så presenterades han då till slut för den stora allmänheten, profeten som vi väntat på, Mr Clean, i den gröna folhemstelevisionens Aktuellt 21-sändning. Beundrad i andra länder, men oförskyllt misstänkliggjord här hemma. Det började med ett inslag om ytterligare en incident vid Forsmark (här granskar vi minsann kraftbranschen, och vi är hårda!). Följdes av ett direktreportage från arbetet med FN:s klimatrapport i Paris (det är svårt, det går trögt men det är viktigt att veta om temperaturen och havsnivån stiger si eller så mycket, inför tuffa beslut). Sen intervju i studion med SvTs egen klimatorakelmetrolog Pär Holmgren, samma tema (Pär Holmgrens första råd för att rädda klimatet är för övrigt att byta elleverantör). Därefter ett märkligt inslag om varför klimathotet nu är så hajpat (och svaret är inte att det ska motivera en ny klimatregim med kraftindustrin vid styrspakarna). Efter att på detta vis ha krattat manegen kommer sedan inslaget med Mr Clean, vår dynamiske, trygga och morfaderliga ledargestalt (tydigare vd på inom krigsmaterieltillverkning). Politikerna och kraftindustrin måste jobba hand i hand (och det ska aldrig någonsin gå att reglera elmarknaden på något annat sätt än idag). Mr Clean får avrunda med de tänkvärda orden "min agenda är inte alls den som du tror".

Tyvärr vill SvT inte lägga upp reportaget om Mr Clean som separat videoklipp (inte ens på särskild begäran) och hela sändningen finns bara på webben i en vecka.

Hundra år av hjärntvätt

Antag att vi har två lokala, från varandra isolerade elnät. I vart och ett av elnäten finns det bara en producent, som försörjer alla konsumenterna i nätet med el. Det ser alltså ut som att elen kan handlas mellan den enskilde producenten och de individuella konsumenterna i det lokala nätet. Vad händer om näten kopplas ihop? Om du tror att konsumenterna i det sammankopplade nätet kan köpa el av två enskilda producenter, då bör du genast anmäla den svenska staten till Europadomstolen för systematisk desinformation och hjärntvätt (se detta inlägg). Du är nämligen drabbad!

I Sverige infördes 1902 en lagstiftning som möjliggjorde just denna hjärntvätt. Dessförinnan var det producenterna som svarade för försäljningen och som tecknade individuella kontrakt med konumenterna. Nu tilldelades emellertid de enskilda näten (som ägdes av de enskilda producenterna) en formellt säljande roll. Simsalabim! Nu gick det bra att koppla ihop näten, och det såg fortfarande ut som att elen handlades individuellt, med kontrakt och mellan enskilda aktörer. Konsumenterna tecknade kontrakt med näten. Tillsammans köpte sedan näten lika mycket el av producenterna som konsumenterna tillsammans kontinuerligt förbrukade.

Vid "avregleringen" 1996 upprepade staten reptricket, fast i en mycket större skala. Nu fanns det uppemot 300 lokala nätbolag (distributörer) och 10 regionala producenter som alla ville uppfattas som enskilda aktörer i den rådande elhandeln. Allt detta fiktivt! Som en följd av 1902 års lagstiftning! Här skulle nu konkurrens skapas, mellan fysiska enskilt handlande aktörer. Men eftersom den tidigare lagstiftningen hade tilldelat näten en säljande roll så blev nu lagstiftaren nödd och tvungen att överföra den säljande rollen till ett helt nyskapat mellanled, "elsäljaren". Elen skulle nu handlas vid sidan av nätet, av de nya fristående elsäljarna! Annars fungerar hjärntvätten precis på samma sätt som 1902, men med en betydligt mer komplicerad och omfattande reglering som grund.

Fysisk el kan fortfarande inte handlas mellan individuella producenter och konsumenter i ett sammankopplat elnät!