Här passeras definitivt anständighetens gräns

Enligt politikerbloggen kommer JKL-lobbyisten Göran Persson att behålla sitt arbetsrum hos socialdemokraternas riksdagsgrupp och kunna vanka runt som vilken riksdagsman som helst i Riksdagens korridorer.

Fredrik i USA

När statsminister Fredrik Reinfeldt under sin USA-resa träffade George W. Bush var enligt DN huvudbudskapet att det är dags att världen enas och gör något åt klimatfrågorna och att det går att förena minskade utsläpp med ekonomisk tillväxt och marknadsmässiga lösningar.

Marknadsmässiga lösningar? Menar statsministern dagens "avreglerade" elmarknad som driver upp efterfrågan, elpriset och utsläppen men hindrar investeringar och förutsätter planstyrning? Eller menar han kanske systemet med elcertifikat, som är ett uttryck för planstyrningen?

Samtidigt rapporterade SVT att de svenska industri- och energiföretagen släppte en halv miljon ton mer koldioxid 2006 än 2005, trots regeringens ambition att minska utsläppen.

Fredrik Reinfeldt befinner sig enligt SvD i USA med ett långsiktigt ambitiöst mål. Sverige ska som EU-ordförande 2009 kunna spela en roll för att knyta ihop förhandlingarna om ett nytt Kyoto-avtal. Då vore det ju bra med lite större trovärdighet.

Det ultimata klimathyckleriet

Företag vars nuvarande roller till stor del är oförenliga med en lösning av klimatfrågan och därför medverkar i Vattenfalls "3C-initiativ" träffade på torsdagen Tysklands förbundskansler Angela Merkel och framförde krav på en global politik för att minska utsläppen av växthusgaser utan att det ska påverka företagens roller. Pressmeddelande från Vattenfall.

Problemet med Göran Persson

Problemet med Göran Persson är inte att han kommer att jobba för särintressen på JKL. Problemet är att han gjorde det under 10 år som statsminister.

Cirkus med Svensk Energi

Branschorganisationen Svensk Energi har haft årsmöte på Cirkus. Så passande! För huvudnummret stod näringsminister Maud Olofsson.

Citat från Mauds tal: "Sverige kan ta en ledande roll i detta arbete (med klimatutmaningen). Ni (kraftmaffian) är mycket viktiga i denna omställning då vi måste rädda klimatet. Vi gör det för våra barns och barnbarns skull."

SVT: fixat och klart

SVT: Världen kan räddas. Tekniken finns och inte kostar det något heller. Och grodorna, som tidigare riskerade att utrotas, tävlar nu i körsång.

A piece of cake?

IPCC:s ordförande Rajendra Pachauri, vid dagens presentation av rapporten "Mitigation of Climate Change":

"What is an extremely powerful message in this report is the need for human society as a whole to start looking at changes in lifestyle and consumption patterns."

SVT-klipp.

Snacka om understatement

Energimarknadsinspektionen konstaterar i en ny undersökning att svenska elnätsföretag skulle kunna bli mer kostnadseffektiva, enligt en artikel i Dagens Industri. Snacka om understatement....

Horden av elnätsföretag är ju bara en kvarleva av 1902 års monopollagstiftning. I den tilldelades nätägarna en säljande roll för att elnäten skulle kunna kopplas ihop men att det fortfarande skulle se ut som att elen kunde säljas av fristående kraftproducenter. Alla elnätsföretag borde alltså slås ihop till ett enda (statligt) bolag i samband med att avregleringen av elmarknaden görs om i grunden.

Läs mer, exempelvis Putin, Gazprom, Merkel & Vattenfall.

Vimsig i kolan

På DN debatt argumenterade igår PG Gyllenhammar bland annat för att Vattenfall måste bli större "för att hävda sig i konkurrensen". Det är ju märkligt att PG inte insett att el är en kollektiv vara som inte kan säljas av fristående kraftproducenter.

Klimatmål och förlorade jobb

EU:s miljöministrar enades i går om att minska utsläppen av koldioxid med 20 procent fram till 2020. Finland och en handfull andra länder har motsatt sig förslaget. Finland beräknas förlora 60.000 jobb inom industrier som förbrukar mycket el, om 20 procentmålet ska nås. Det är en självklar följd av att introducera kostnader för koldioxid på en felkonstruerad elmarknad. Miljöminister Andreas Carlgren tror inte på de finska slutsatserna.

Omreglera och isolera den nordiska elmarknaden!

SVT-notis och videoklipp.

Är elmarknaden europeisk?

El handlas på elnätet. Konsumenternas sammanlagda förbrukning styr behovet av kraftverk och det aktuella priset på marknaden. En fungerande elmarknad är alltså ett elnät inom vilket alla anslutna konsumenter och producenter kan handla till samma aktuella pris. Om det finns överföringsbegränsningar i ett stort sammankopplat elnät så kommer det att fungera som flera separata elmarknader. Den nordiska elmarknaden är till exempel rätt ofta uppdelad i ett antal mindre marknader.

En länk mellan två marknader fungerar i princip som en stor producerande eller konsumerande anläggning i prisbildningen, beroende på i vilken riktning kraften i länken flödar. Överföringskapaciteten mellan det nordiska och det västeuropeiska elsystemet är cirka 2000 MW (kolla den aktuella exporten/importen här , välj Tyskland/Polen) medan den nordiska marknaden (just nu) omsätter cirka 40.000 MW och den europeiska kanske tio gånger mer. Effekten 2000 MW motsvarar kapaciteten i två reaktorer i Ringhals.

Elmarknaden är alltså inte europeisk.

Blir konkurrensen bättre med fler aktörer?

Antag att det finns etthundra kraftverk på elmarknaden och att de, helt hypotetiskt, har en rörlig kostnad på 1, 2, 3, osv. upp till 100 öre/kWh. För att täcka den sammanlagda förbrukningen i nätet till ett lägsta pris ska de kopplas in i kostnadsordning. Oberoende av vem som är ägare. Antalet ägare har alltså ingen betydelse för konkurrensen på elmarknaden.

Ett annat sätt att uttrycka saken: El är en kollektiv vara

Citat Maud Olofsson

Maud Olofsson, i en diskussion om vikten av en mer "europeisk" elmarknad under den öppna utfrågningen om basindustrins elförsörjnig i riksdagens näringsutskott:

– "När det gäller överföringskapaciteteten så tycker jag att ja, den nordiska marknaden fungerar ju bäst åtminstone (skratt) av många internationella marknader och kommer att tjäna som en förebild. Därför är det viktigt att också se till att överföringskapaciteten byggs ut och blir bättre."

Tid 9.45 in i detta videoklipp:

Öppen utfrågning om basindustrins elförsörjning

Recension av öppen utfrågning om basindustrins elförsörjning, tisdagen den 13 februari 2007: Resonemanget blev lika märkligt som det brukar bli, när alla vet att elmarknaden är helt felkonstruerad men ingen vågar säga det rakt ut. Och istället spelar med i spelet.

När el handlas med långa avtal kan konsumenterna koppla in hur mycket förbrukning som helst vid vilket pris som helst. Den faktiska elen kan alltså inte prissättas i konsumentledet. Följden är att producenterna (trots stigande efterfrågan) inte kan säkra investeringar genom att teckna kontrakt. På den nuvarande elmarknaden kan därför producenterna bara växa och konkurrera på ett sätt. Genom att trissa upp spotpriserna, fylla kassorna och köpa upp varandra. Med det nuvarande regelverket som bas skapas kraftjättar som felaktigt kan värderas till fantasisummor. I kraft av sin storlek förväntas de erbjuda basindustrin långa avtal till förmånliga priser. Ju större producenter, ju bättre villkor för basindustrin tycks argumentet vara.

Utfrågningen inleddes med att tunga representanter för fack och basindustri beskrev det prekära läget på elmarknaden. Och för att lösa problemen (som beror på att el handlas med långa avtal) skulle basindustrin behöva ännu längre avtal. Till rimliga priser. Idag däremot sägs basindustrin möta nivåer på +40 öre/kWh i nya avtal. Budskap - vi lägger ner.

Producentsidan får säga sitt. Vattenfall betonar sitt gemensamma intresse med basindustin när det gäller långa avtal men också för gemensamma investeringar i ny produktion. Fortums vd Mikael Lilius talar om den globala utmaningen, enorma investringsbehov, men att ny kraft kommer att vara dyr. Enbart de fasta kostnaderna för ny kärnkraft ligger på cirka 40(!) öre/kWh , enligt Lilius.

Utskottets konsensus: Basindustrin måste istället för långa avtal erbjudas ägarandelar i Vattenfall. Den felfungerande elmarknaden kan därmed användas som ett motiv för att påbörja en privatisering och utförsäljning av Vattenfall till ett upptrissat värde, med stöd av det socialdemokratiska partiet.

Helt hysteriskt. Löser det problemen på elmarknaden?

Näringsutskottets utfrågning: länk till info och webb-tv

Mycket väsen om fel ting

Veckan som gick fortsatte så drevet om kärnkraften att fylla tidningar och tv. Kryddat med artiklar av typen rusning efter billigare elavtal och idol-chatt med Vattenfalls vd Lars G Josefsson på di.se.

Under den gångna veckan arrangerade också riksdagens näringsutskott i tisdags en öppen utfrågning om basindustrins elförsörjning och den prekära situationen på elmarknaden, som naturligtvis är en följd av den förda energipolitiken. På torsdagen tog sedan EU:s energiministrar enligt näringsdepartementet ett viktigt beslut vid energirådets möte i Bryssel om att skapa en minst lika dålig energipolitik på EU-nivå! Om detta knappast ett knyst. Di. se hade en liten blänkare om utskottets hearing, "Industrin kräver kraftåtgärder" och e24.se en om EU-mötet, "EU-stöd för ny energipolitik".

Har Maud gått och blivit synsk?

När näringsminsister Maud Olofsson efter att ha träffat Vattenfalls ledning på morgonen den 9 februari höll presskonferens antydde hon att problemen med kärnkraften trots vidtagna åtgärder skulle fortsätta (tid 3.30 i videoklippet)

- "Dom vidtagna åtgärderna är kraftfulla men det återstår att se om det räcker".

Och visst fortsatte kärnkraftsåpan. Maud Olofsson från Högfors och Saida Andersson från Boden, lika som bär?

"Marknaden är en utmärkt dräng men en usel herre"

Förre statsminister Göran Persson fick i dag det norska Sofie- priset för sitt arbete med att få svenskarna att minska både oljeförbrukningen och koldioxidutsläppen. På presskonferensen uttryckte enligt denna artikel en ovanligt blygsam och självkritisk Göran Persson de bevingade orden:

- "Marknaden är en utmärkt dräng men en usel herre".

Så vem styr? Är det riksdagen och regeringen som styr Vattenfall och kraftindustrin eller kraftindustrin och Vattenfall som styr riksdag och regering?

"Vattenfall har kört stenhårt med vattenkraften"

Enligt trovärdiga källor har Vattenfall i samband med problemen i Forsmark kört sin vattenkraft mycket hårt och på så sätt pressat priserna på elmarknaden nedåt. För första gången i världshistorien har ett kärnkraftstopp inte utnyttjats för att trissa upp priset på elmarknaden och vinsterna för kraftbolagen. I denna artikel bedyrar Formarks vd att produktionsbortfallet inte kommer att leda till högre elpriser. Läs: vi vill absolut inte ha någon debatt om den bluffartade elmarknaden. Visst får kunderna betala, men först vill Vattenfall trumma igenom en europeisk energipolitik.

Läs mer: Om vad kan man bluffa?
och SVT:s rapportering om Vattenfalls vinst

Om vad kan man bluffa?

Rätt mycket verkar det som. För det första kan man bluffa om elmarknaden. Om att el handlas med avtal mellan enskilda aktörer vid sidan av elnätet. Det skapar en bluffmarknad där den enda fungerande mekanismen är att aktörerna blir färre och större. Man kan också bluffa om att bluffmarknaden är en förutsättning för att lösa energi- och klimatproblemen. När den i själva verket skapar problem och hindrar en lösning. Det är rätt saftigt. Så var går då gränsen? Vad kan man bluffa om för att få igenom en ny klimatregim på EU-nivå som bygger på denna dubbelbluff utan debatt?

En etisk och moralisk gräns går naturligtvis vid säkerheten i kärnkraftverken. Man kan aldrig bluffa om att säkerheten är högre än den i själva verket är. Men kan man bluffa om att den är lägre? Är det till exempel inte lite märkligt att kärnkraften som regel drabbas av problem bara när priset på elmarknaden är lågt. När en eller annan reaktor stoppas går priset upp och kraftproducenterna tjänar mer pengar. 1993 var priset extremt lågt och elmarknaden höll samtidigt på att avregleras. Då stog 5 reaktorer (om jag inte minns fel) stilla i 5 månader . 1998 var också priset väldigt lågt. 5 reaktorer stog stilla, exakt hur länge kommer jag inte ihåg. Priset gick naturligtvis upp. I somras däremot drabbades kärnkraften för ovanlighetens skull av problem när priset för att vara ett sommarpris var extremt högt. Men sedan dess har priset halverats!? En rätt märklig omständighet när vattenmagasinen fortfarande efter allt regnande inte är mer än normalt fyllda. Och resultatet är att media fyllts till bredden med kärnkraftsåpan i Forsmark samtidigt som priset har varit lägligt lågt för att undvika en uppriven debatt om elmarknadens funktion.

Om man kan bluffa om hur el handlas och att lösningen på klimatproblemet är dess motsats, var går då gränsen?

Läs mer: SvK hemlighöll prissänkande åtgärder
och SVT:s rapportering om Vattenfalls vinst

SvK hemlighöll prissänkande åtgärder

I SVT:s grovt manipulerade rapportering om Vattenfalls vinst påstod alla medverkande (reportern Jan Nylander, energimäklaren Jonas Almquist och Vattenfalls vd Lars G Josefsson) att det låga elpriset skulle bero på ett stort överskott på vatten. De ljög. Fyllnadsgraden i magasinen är i stort sett normal. Så vad är då förklaringen till att priset kan vara så lågt trots allt trubbel med kärnkraften?! Jo, förklaringen är att det statliga affärsverket Svenska Kraftnät vidtagit omfattande åtgärder som har en starkt prissänkande effekt, men inte berättat det för någon!

Förra veckan stod F1:an och F2:an i Forsmark och R1:an i Ringhals. Likströmskabeln Fennoscan, som till viss del kan ersätta Forsmark var också ur drift pga reparationsarbeten. Samtidigt var det kallt, för att vara växthusvinter. Förra helgen stoppade därför Svenska Kraftnät all export på likströmskablarna till Jylland, Tyskland och Polen. Dessutom ryktas det om att Svenska Kraftnät begärt körning av oljekondenskraftverken i Stenugnsund och Marviken, möjligen också av ytterligare anläggningar under veckan. Motivet sägs vara att åtgärderna behövs för att hantera nätstabiliteten men det skulle också kunna vara för att hantera effektbalansen. Därmed är det Svenska Kraftnät som står för notan medan körningen av de dyra anläggningarna påverkar spotpriset nedåt! Är det därför som Svenska Kraftnät inte tycker att de behöver informera? Med ett lågt spotpris är det samtidigt stopp för prishöjande export på likströmskablarna till områden med högre priser!

Skälen att hänvisa till just nätstabiliteten förstärks av att Ringhals 1 stoppades den 29 januari och att produktionskapaciteten då blev ännu lägre i södra delen av landet. Men inte heller den händelsen är särskilt tydligt redovisad (av Vattenfall), trots man räknat med att stoppet skulle vara i två veckor! Inget pressmeddelande. Bara en notis under aktuellt driftläge: "Ringhals 1 ställdes av 29 januari på grund av problem i en mellankylkrets. Mellankylkretsen har bl a till uppgift att kyla delar av säkerhetsrelaterade system. Orsaken till problemet håller på att undersökas. Anläggningen beräknas vara i drift 12 februari". Vattenfalls årsbokslut presenterades den 8:e.



Den här kurvan visar spotpriset för svenskt prisområde per timme under förra veckan. Enskilda timmar uppkom prisspikar på upp till 136 öre/kWh som väl motsvarar körning av gasturbiner. Lägre prisspikar på kring 60 öre/kWh bör motsvara körning av oljekondens. Kraftbalansen har uppenbarligen varit ansträngd men ändå har priserna tidvis legat på kring 30 öre/kWh, trots normalt med vatten i magasinen, en normalkall vintervecka och avställda kärnkraftverk. Hur, frågar man sig, hade kurvan sett ut om Svenska Kraftnät inte hade vidtagit prissänkande åtgärder? Hade priset legat på 130 istället för kring 30 öre/kWh? Hade SVT:s rapportering om Vattenfalls vinst på nära 20 miljarder kunnat utformas som ett glädjebudskap till Sveriges elkonsumenter?

Mer bakgrund:
Fyra veckors kraftflöden på de nämnda likströmskablarna:
Jylland vecka 3, vecka 4, vecka 5 och vecka 6
Tyskland vecka 3, vecka 4, vecka 5 och vecka 6
Polen vecka 3, vecka 4, vecka 5 och vecka 6
GP-artikel: "Stenugnsund ersätter Forsmark"
Tidigare inlägg: Prisbildningen - ett skämt! och Svensk Energi desinformerar