Naturskyddsföreningens generalsekreterare Svante Axelsson försöker idag knipa poäng genom att en dag innan den presenteras avslöja innehållet i FN:s larmrapport om klimatet på DN Debatt. Budskapet är att regeringen nu måste visa ledarskap och använda vårpropositionen till att införa en klimatpolitik som underlättar för företag och hushåll att agera klimatsmart! Sverige måste också uppträda som ett föregångsland i det internationella klimatarbetet, skriver Axelsson.
Frågan är dock vad som menas med klimatsmart. Man kan tycka att det borde vara att analysera orsakerna till problemet, nämligen att vi inte har en fungerande prisbildning på CO2, el och andra nyttigheter, och sedan rätta till bristerna. Prisbildningen på el är speciellt viktig, annars går det inte att introducera ett pris på CO2.
Fundamentala brister på elmarknaden borde rättas till. Här skulle Sverige verkligen kunna vara ett föregångsland! Då är det lite märligt att Naturskyddsföringen själv har ett mycket långtgående samarbete med kraftindustrin, som SNF själva tjänar pengar på och som skapar ett intryck av att den nuvarande elmarknaden snarast är en förutsättning för en miljövänlig elproduktion!
Hur klimatsmarta är man egentligen på Naturskyddsföreningen?
torsdag, februari 01, 2007
Citat Mikael Lilius
Energibolaget Fortum presenterade igår sin största vinst någonsin, 13 miljarder kronor och kallas nu "Finlands nya Nokia". Utvecklingen går verkligen framåt. SvT var där och intervjuade, och på frågan om priserna på elmarknaden är manipulerade svarar Fortums vd Mikael Lilius:
"– Det finns ingen i branschen som blivit misstänkt eller kunnat bevisas ha manipulerat priserna. Om man skulle ha manipulerat, då skulle inte priserna vara som dom är idag".
Och blinkar väldigt med ögonen.
"– Det finns ingen i branschen som blivit misstänkt eller kunnat bevisas ha manipulerat priserna. Om man skulle ha manipulerat, då skulle inte priserna vara som dom är idag".
Och blinkar väldigt med ögonen.
Citat Christian Lundberg
Energibolaget Fortums Sverige-vd Christian Lundberg har intervjuats av e24, bland annat om det som han säger är hans strategiskt viktigaste fråga, elproduktionsutbyggnaden.
Frågan om han verkligen är så intresserad av att öka utbudet. Utbudsbrist på Nordpool gör ju att elpriserna går upp. Då tjänar han ju mindre pengar.
"–Hamnar vi i en situation där vi måste ransonera el är det inte bra för någon."
Frågan om han verkligen är så intresserad av att öka utbudet. Utbudsbrist på Nordpool gör ju att elpriserna går upp. Då tjänar han ju mindre pengar.
"–Hamnar vi i en situation där vi måste ransonera el är det inte bra för någon."
onsdag, januari 31, 2007
Moderaterna och elmarknaden
Enligt en artikel på DinaPengar.se dömer statsminister Fredrik Reinfeldt ut den svenska elmarknaden. Det är skälet till att Vattenfall inte kommer att säljas ut.
Varför rättar du i så fall inte till problemen, Fredrik? Det borde väl stå högt upp på dagordningen för en moderat statsminister.
Varför rättar du i så fall inte till problemen, Fredrik? Det borde väl stå högt upp på dagordningen för en moderat statsminister.
söndag, januari 28, 2007
Mer från Davos
Chefen för DN:s ledarredaktion Niklas Ekdal har som tidigare noterats bloggat från World Economic Forum i Davos. Tema "Ekdal om kapitalismen".
Här ett klipp från inlägget "Framtiden i en spottkopp" (27/1):
"Temat för Davosmötet 2007 är skiftande maktbalans. Förskjutningen sker på många plan – från företag till konsumenter, från politiker till marknad, från medier till medborgare, från väst till öst och nord till syd. Om man ska utnämna en dominerande drivkraft i allt detta är det tekniken."
Det låter ju bra men fungerar dåligt om man med marknad menar fiktiv konkurrens mellan fiktivt individuellt handlande aktörer, som Gazprom och Vattenfall. Om man ska utnämna en dominerande drivkraft i allt detta så är det girighet.
Frågan är om det är kapitalism.
Se tidigare inlägg Noterat på Davos-blogg och Effektiv klimathantering?.
Här ett klipp från inlägget "Framtiden i en spottkopp" (27/1):
"Temat för Davosmötet 2007 är skiftande maktbalans. Förskjutningen sker på många plan – från företag till konsumenter, från politiker till marknad, från medier till medborgare, från väst till öst och nord till syd. Om man ska utnämna en dominerande drivkraft i allt detta är det tekniken."
Det låter ju bra men fungerar dåligt om man med marknad menar fiktiv konkurrens mellan fiktivt individuellt handlande aktörer, som Gazprom och Vattenfall. Om man ska utnämna en dominerande drivkraft i allt detta så är det girighet.
Frågan är om det är kapitalism.
Se tidigare inlägg Noterat på Davos-blogg och Effektiv klimathantering?.
lördag, januari 27, 2007
Prisbildningen - ett skämt!
Det här är senaste veckans spotprisgraf från Nord Pool för svenskt prisområde i SEK/MWh. Ser den bra ut? Bara ett av många, många exempel på totalt vrickade priskurvor, och hur illa det står till med elmarknadens funktion. Är det ett oljekondenskraftverk som startas när priset stiger till 600, eller?
Etanol är inte hållbart
"Att ersätta bensin med etanol är rena lurendrejeriet". Bra artikel publicerad av DN. Centerns och därmed även de andra partiernas klimatpolitik med avseende på transporter sågas vid fotknölarna av lantbruksforskaren Torbjörn Rydberg. Från de egna leden!
När sågas energipolitiken?
När sågas energipolitiken?
Rundgång igen
Enligt Politikerbloggen kommer Stefan Stern, tidigare statssekreterare med ansvar för energifrågor (och samarbetet med centerpartiet) under Mona Sahlin, att arbeta för det socialdemokratiska riksdagskansliet under februari månad med att “förbereda partiledarövergången”. Stefan Stern är idag vd för branschorganisationen Svensk Fjärrvärme. Se tidigare inlägg Rundgång och Sahlin och klimatet.
Noterat på Davos-blogg
På chefen för DN:s ledarredaktion Niklas Ekdals blogg från World Economic Forum i Davos kan man under rubriken "Dagens Davosrekord" (26/1) läsa bland annat följande (selektivt klippt):
Bredaste leendet:
Ukrainas premiärminister Viktor Yanukovich, som svar på New York Times-journalisten Thomas Friedmans fråga hur det känns att vara beroende av rysk olja och gas.
Mest bråttom:
Vattenfalls vd Lars G. Josefsson springande på Davos trottoarer. Han såg glad ut, kanske för berömmet från Angela Merkel för kampen mot växthusgaserna.
Mest lättimponerad:
Tysklands Angela Merkel, som hyllade George W Bushs djärva plan att via teknikförbättringar sänka de amerikanska bilarnas bränsleförbrukning med 20 procent på 10 år.
Mest på offensiven:
Ryssland, representerat med dubbelt så många företag som förra året, framför allt giganten Gazprom. Carl Bildt hade trivts som en sardin i olja här. Det är väl därför Fredrik Reinfeldt kommer själv.
Bredaste leendet:
Ukrainas premiärminister Viktor Yanukovich, som svar på New York Times-journalisten Thomas Friedmans fråga hur det känns att vara beroende av rysk olja och gas.
Mest bråttom:
Vattenfalls vd Lars G. Josefsson springande på Davos trottoarer. Han såg glad ut, kanske för berömmet från Angela Merkel för kampen mot växthusgaserna.
Mest lättimponerad:
Tysklands Angela Merkel, som hyllade George W Bushs djärva plan att via teknikförbättringar sänka de amerikanska bilarnas bränsleförbrukning med 20 procent på 10 år.
Mest på offensiven:
Ryssland, representerat med dubbelt så många företag som förra året, framför allt giganten Gazprom. Carl Bildt hade trivts som en sardin i olja här. Det är väl därför Fredrik Reinfeldt kommer själv.
fredag, januari 26, 2007
En tysk, en ryss och "Mr Clean"
På World Economic Forum i Davos uppmanade den tyska förbundskanslern Angela Merkel redan i sitt inledningstal världens energibolag att ansluta sig till Vattenfalls vd Lars G "Mr Clean" Josefssons plan för att "rädda klimatet". Enligt tidningen Dagens Miljö står det nu klart att Josefsson tycks få den ryska energiministern Andrey Chubajs med sig.
– Andrey Chubajs sa personligen till mig att han är helt inställd på att hans företag ska delta i vårt klimatarbete.
Historen saknar tyvärr roliga poänger.
Bakgrund: se detta inlägg.
– Andrey Chubajs sa personligen till mig att han är helt inställd på att hans företag ska delta i vårt klimatarbete.
Historen saknar tyvärr roliga poänger.
Bakgrund: se detta inlägg.
söndag, januari 21, 2007
Global 25 vs. Vattenfall-3C
Den svenska regeringen är som tidigare berättats måttligt intresserad av att stödja förslaget om ett nytt internationellt ledarskapsforum - Global 25 - för att mer effektivt kunna hantera bland annat klimatfrågan. Detta trots att den arbetsgrupp som lagt fram förslaget bildades på initiativ av Sverige och Frankrike!
Ett ledarskapsforum som verkar få bättre support är Vattenfalls "3C-initiative" som presenterades inför EU- komissionens ordförande José Manuel Barroso den 11 januari (dagen efter EU-kommisionens presentation av en gemensam europeisk energipolitik). I ett pressmeddelande 18/1 skriver Vattenfalls vd Lars G Josefsson bland annat: "President Barroso expressed his strong and wholehearted support and said that this is exactly the type of initiative that is needed. He felt that the global perspective was particularly important and pledged his ongoing co-operation in the future."
Hittills har 15 kommersiella bolag, huvudsakligen stora energibolag anslutit sig till Vattenfalls initiativ (se pressmeddelande 11/1)
"The intention now is to work together with these companies, as well as other companies that join the initiative in the future, in a joint process that will draw conclusions and issue recommendations."
Ett ledarskapsforum som verkar få bättre support är Vattenfalls "3C-initiative" som presenterades inför EU- komissionens ordförande José Manuel Barroso den 11 januari (dagen efter EU-kommisionens presentation av en gemensam europeisk energipolitik). I ett pressmeddelande 18/1 skriver Vattenfalls vd Lars G Josefsson bland annat: "President Barroso expressed his strong and wholehearted support and said that this is exactly the type of initiative that is needed. He felt that the global perspective was particularly important and pledged his ongoing co-operation in the future."
Hittills har 15 kommersiella bolag, huvudsakligen stora energibolag anslutit sig till Vattenfalls initiativ (se pressmeddelande 11/1)
"The intention now is to work together with these companies, as well as other companies that join the initiative in the future, in a joint process that will draw conclusions and issue recommendations."
Bildt, EU & energipolitik
Enligt regeringens kalendarium för den kommande veckan besöker utrikesminister Carl Bildt Bryssel den 22 och 23 januari för att medverka i EU:s rådsmöte om allmänna frågor och externa relationer. Punkten "Energi och yttre förbindelser" ser enligt den kommenterade dagordningen ut på följande sätt:
"Dagordningspunkten kommer att bestå av att EU-kommissionen presenterar sitt förslag från den 10 januari om en Energipolitik för Europa. Eventuellt kommer en kort diskussion kring rapporten att följa. Rapporten, som i stora drag varit känd sedan länge och stegvis presenterats av kommissionen och behandlats i bl a Europeiska Rådet, berör åtgärder på den inre marknaden, behovet av att av miljöskäl begränsa användningen av fossila bränslen, sparande och effektivisering, nya energiformer mm syftande till en långsiktig plan för stabil tillgång till energi till konkurrenskraftigt pris. En viktig beståndsdel i denna plan är att formulera och på olika vägar genomföra en gemensam extern energipolitik i relation till viktiga producenter, andra köpare och energifattiga u-länder. Utgångspunkter för meddelandet är att åtgärder måste vidtas mot klimatförändringar och för ett minskat beroende av fossila bränslen."
Gäller det sistnämnda även naturgas?
"Dagordningspunkten kommer att bestå av att EU-kommissionen presenterar sitt förslag från den 10 januari om en Energipolitik för Europa. Eventuellt kommer en kort diskussion kring rapporten att följa. Rapporten, som i stora drag varit känd sedan länge och stegvis presenterats av kommissionen och behandlats i bl a Europeiska Rådet, berör åtgärder på den inre marknaden, behovet av att av miljöskäl begränsa användningen av fossila bränslen, sparande och effektivisering, nya energiformer mm syftande till en långsiktig plan för stabil tillgång till energi till konkurrenskraftigt pris. En viktig beståndsdel i denna plan är att formulera och på olika vägar genomföra en gemensam extern energipolitik i relation till viktiga producenter, andra köpare och energifattiga u-länder. Utgångspunkter för meddelandet är att åtgärder måste vidtas mot klimatförändringar och för ett minskat beroende av fossila bränslen."
Gäller det sistnämnda även naturgas?
torsdag, januari 18, 2007
Sahlin och klimatet
Socialdemokraternas kandidat till posten som partiordförande Mona Sahlin kommer enligt SvD prioritera i klimatfrågan i sitt politiska arbete. Med tanke på hennes insatser som samhällsbyggnadsminister kommer det att kräva ett stort mått av nytänkande, om hon ska ha någon trovärdighet i den frågan. Men det gäller ju även den nuvarande regeringen. Som upplagt för en bred, absurd uppgörelse om energin och klimatet som tillfredsställer kända särintressen.
UD & Global 25
För tre år sedan tog Sverige och Frankrike initiativ till att bilda en en internationell arbetsgrupp för gemensamma nyttigheter. Gruppen har identifierat sex ödesfrågor:
Det hela verkar väldigt bra men enligt SvTs reportage är den nuvarande regeringen måttligt intresserad. Detta framgår dock bara om man tittar till slutet i videoklippet. Icke att förvånas över med tanke på Sveriges nuvarande agenda. Artikel och videoklipp.
- Förhindra uppkomst och spridning av smittsamma sjukdomar: Hjälpa länder genom att stärka deras kontrollsystem. Bekämpas genom varningssystem för epidemier, vaccination och forskning.
- Tackla klimatförändringar: Förhindra luftföroreningar, investera i ren teknologi och hjälpa till att anpassa till nya förhållanden. Minska växthuseffekten genom skatt på koldioxidutsläpp.
- Öka den internationella finansiella stabiliteten: Ekonomisk oro har en tendens att sprida sig över landsgränserna. Detta kan förhindras genom att förebygga kriser och förhindra pengatvätt och förstärka den internationella valutafonden, IMF.
- Förstärka det internationella handelssystemet: Ta bort handelshinder mellan stater. Framför allt måste handelshinder mot utvecklingsländer måste bort för att förbättra deras infrastruktur och utveckla deras exportkapacitet.
- Åstadkomma fred och säkerhet: Förhindra spridningen av kärnvapen och bekämpa internationell terrorism.
- Sprida och skapa kunskap: Insatser krävs särskilt i utvecklingsländerna. Underlätta utbytet av forskning och teknologi.
Det hela verkar väldigt bra men enligt SvTs reportage är den nuvarande regeringen måttligt intresserad. Detta framgår dock bara om man tittar till slutet i videoklippet. Icke att förvånas över med tanke på Sveriges nuvarande agenda. Artikel och videoklipp.
onsdag, januari 17, 2007
Bildt, Nato & energipolitik
På presskonferensen den 8 januari om ersättningen för sitt tidigare styrelseuppdrag i Vostok Nafta avslutande utrikesminister Carl Bildt sin argumentation på följande sätt:
"Och låt mig nu bara slutligen tillföra att jag tycker ju, men det här är ju personligt tyckande som så mycket annat, att det där (styrelseuppdraget i Vostok Nafta) tillför ju väsentliga erfarenheter som är viktiga också för politiken och ämbetsutövningen.
Om vi tar just detta konkreta fall, så har jag ju sysslat med Ryssland synnerligen ingående ur både säkerhetspolitiska och ekonomiska aspekter under x antal år. Jag har sysslat med europeisk energipolitik, med ett djup som jag tror är rätt ovanligt i den svenska politiska miljön. Jag kan bara nämna som exempel: i början av hösten så hade Natos generalsekreterare ett internt seminarium för Natos medlemsstater, för att diskutera den europeiska energipolitiken och utvecklingen i Ryssland. Och där var det då undertecknad som var inbjuden som huvudtalare. Och det var på grund av att dom ansåg att jag hade vissa erfarenheter och viss kompetens i dom där frågorna. Och det är väl exempel på att man genom erfarenhet också i företagsvärlden så bygger man upp kompetens, erfarenheter och information som har ett betydande intresse också i den politiska debatten. Det gäller också i svensk regeringsutövning.”
"Och låt mig nu bara slutligen tillföra att jag tycker ju, men det här är ju personligt tyckande som så mycket annat, att det där (styrelseuppdraget i Vostok Nafta) tillför ju väsentliga erfarenheter som är viktiga också för politiken och ämbetsutövningen.
Om vi tar just detta konkreta fall, så har jag ju sysslat med Ryssland synnerligen ingående ur både säkerhetspolitiska och ekonomiska aspekter under x antal år. Jag har sysslat med europeisk energipolitik, med ett djup som jag tror är rätt ovanligt i den svenska politiska miljön. Jag kan bara nämna som exempel: i början av hösten så hade Natos generalsekreterare ett internt seminarium för Natos medlemsstater, för att diskutera den europeiska energipolitiken och utvecklingen i Ryssland. Och där var det då undertecknad som var inbjuden som huvudtalare. Och det var på grund av att dom ansåg att jag hade vissa erfarenheter och viss kompetens i dom där frågorna. Och det är väl exempel på att man genom erfarenhet också i företagsvärlden så bygger man upp kompetens, erfarenheter och information som har ett betydande intresse också i den politiska debatten. Det gäller också i svensk regeringsutövning.”
fredag, januari 12, 2007
Vattenfall, Merkel & Reinfeldt
Fredag 12 januari samt lördag den 13 januari besöker statsminister Fredrik Reinfeldt Tyskland. Fredrik Reinfeldt ska bland annat ha lunchöverläggningar med förbundskansler Angela Merkel och tala vid ett möte med CDU:s partistyrelse.
Under resan kommer Fredrik Reinfeldt också att möta Vattenfalls koncernchef och förbundskansler Angela Merkels G8-rådgivare (!), Lars G Josefsson samt ledarskribenter vid tyska tidningar, enligt ett pressmeddelande från Statrådsberedningen.
Under resan kommer Fredrik Reinfeldt också att möta Vattenfalls koncernchef och förbundskansler Angela Merkels G8-rådgivare (!), Lars G Josefsson samt ledarskribenter vid tyska tidningar, enligt ett pressmeddelande från Statrådsberedningen.
måndag, januari 08, 2007
Effektiv klimathantering?
Finessen med prisbalansering och fungerande marknader är att allt sköter sig själv. Priset skapar balans utan politisk styrning. Vi slipper planekonomi och ineffektivitet.
Även koldioxidhalten i atmosfären kan enkelt balanseras med hjälp av ett pris. Ta en ordinär regulator, tex för reglering av temperaturen i ett hus. Den mäter temperaturen och jämför med ett inställt börvärde som du själv väljer. Tycker du att det är för kallt skruvar du upp börvärdet och regulatorn ändrar då styrsignalen så att temperaturen stiger. Byt ut temperaturmätaren till en ppm-mätare för koldioxid. Ställ in regulatorns börvärde på vad som skulle motsvara ett mätvärde på 450 ppm. Omvandla styrsignalen till ett pris för utsläpp av koldioxid. Lite förenklat. Man kanske borde använda en något mer sofistikerad adaptiv regulator istället och ta med de aktuella bränslepriserna vid beräkningen av utsläppspriset. Om alla betalar samma aktuella pris för utsläpp kommer priset från regulatorn att balansera koldioxidhalten i atmosfären till 450 ppm.
Vill man istället lösa problemet med planekonomi kan man träffas på enorma konferenser i Kyoto, Nairobi och på andra ställen för att diskutera politiskt styrda begränsningar av utsläppen. För att absolut säkert aldrig komma överens kan utgångspunkten vara att utsläpp ska kosta olika mycket för olika parter. Ett perfekt sätt att skapa rivalitet och låsta positioner. Ett system som inte är konkurrensneutralt kommer aldrig att kunna introduceras i den globala konkurrens som råder. Som grädde på (snö)moset kan man skapa bubblor, handla utsläppsrätter och kalla alltsammans för marknadsekonomi, trots att priset inte skapar någon balanserad ppm-nivå. Utsläppen minskar troligtvis inte alls om priskänsliga stor-utsläppare får betala ett mycket lågt eller inget pris i jämförelse med prisokänsliga, om man nu mot förmodan skulle lyckas skapa ett globalt system för handel med utsläppsrätter.
Man kan också envisas med att reglera framförallt elmarknaden utifrån en illusion av elhandel som skapades i slutet av 1800-talet. Problemet är att handeln med elavtal omintetgör hela prisbildningen på elmarknaden. Konsumenterna handlar ju i princip elavtal för att slippa betala för den kapacitet som de egentligen utnyttjar! Det är också skälet till att elavtal inte kan användas för att säkra investeringar i ny kapacitet. Den aktuella regleringen av elmarknaden leder till ökad efterfrågan, minskat utbud, högre elpris och en omfattande politisk styrning för att kompensera den felaktiga marknadsfunktionen. Systematisk prismanipulation och myndighetskorruption ingår i paketet. Det kallas för marknadsekonomi men är i själva verket en planekonomi där ingenting fungerar.
Att externa kostnader i prisbildningen på elmarknaden bara leder till högre vinster för kraftproducenterna och konkurrensnackdelar för industrin är ytterligare ett oöverstigligt hinder för att skapa en globalt fungerande klimathantering.
Sverige ska nu ta ledningen och vara förebild i det globala klimatarbetet tillsammans med Tyskland. Motivet sägs vara att vi är ett av de få länder som lyckats bryta sambandet mellan ökad tillväxt och ökade utsläpp. Kan inte det brutna sambandet bero på att vi lagt ut en betydande del av vår produktion av varor på underleverantörer i andra länder och att vi i högre grad prodcerar tjänster inom landet, med lägre utsläpp som följd? Plus att vi inte räknar utsläpp av koldioxid som utsläpp när vi bränner ved!
Frågan är om det inte finns helt andra motiv och samband bakom det svensk-tyska klimatinitiativet. I både Sverige och Tyskland har elmarknaderna avreglerats (med högljudd kritik som följd). På bägge dessa marknader är Vattenfall dominerande aktör. Vattenfalls "Mr Clean" har utnämnts till globalt klimatorakel och sitter i knät på både förbundkansler Angela Merkel och vice statsminister Maud Olofsson. Dialogen mellan kraftetablissemanget och regeringen är så tät att kraftbranschen bemannar statssekreterarposter! Är inte klimatsatsningen bara ett sätt för kraftindustrin och centerrörelsen att utnyttja klimathotet för att värna sina egna intressen? För kraftindustrin som lever gott på elmarknadens felaktiga regelverk borde anfall vara bästa försvar.
I frånvaro av prisbalansering och fungerande marknader ska nu hela det svenska samhället mobiliseras och ställas om politiskt, enligt regeringens programförklaring: "För fortsatt omställning krävs att olika aktörer inom politik, näringsliv och vetenskap, i långt högre grad än i dag, engageras och samlas för de viktiga uppgifter som ligger framför oss. Regeringen vänder sig därför till hela det svenska samhället, till varje samhällssektor, med en inbjudan till arbete med den förändring som nu förestår. Utsläppsminskningar måste kombineras med offensiv utveckling som mobiliserar näringslivet i forskning, innovationer, teknikutveckling, snabb teknikintroduktion och exportsatsningar. Klimatpolitiska mål behöver bygga på kvalificerade underlag från vetenskap och ledande experter, och inte vara ett resultat av politisk budgivning. Handlingsplaner och åtgärder behöver byggas utifrån en bred förståelse för den stora utmaning vi står inför. Spelregler för näringslivet behöver vara långsiktiga och tydliga. Den klimatpolitiska utmaningen behöver diskuteras i bred politisk anda."
Vilken gammal känd ideologi som ligger till grund för den tänkta omställningen av samhället är uppenbart. Kommer den nya klimatregimen att medge en öppen debatt? Med tanke på att initiativet för leda världen i rätt riktning bygger på en bluff, är det förmodligen mindre troligt.
Relaterat: DN, Omvärldsanalys
Även koldioxidhalten i atmosfären kan enkelt balanseras med hjälp av ett pris. Ta en ordinär regulator, tex för reglering av temperaturen i ett hus. Den mäter temperaturen och jämför med ett inställt börvärde som du själv väljer. Tycker du att det är för kallt skruvar du upp börvärdet och regulatorn ändrar då styrsignalen så att temperaturen stiger. Byt ut temperaturmätaren till en ppm-mätare för koldioxid. Ställ in regulatorns börvärde på vad som skulle motsvara ett mätvärde på 450 ppm. Omvandla styrsignalen till ett pris för utsläpp av koldioxid. Lite förenklat. Man kanske borde använda en något mer sofistikerad adaptiv regulator istället och ta med de aktuella bränslepriserna vid beräkningen av utsläppspriset. Om alla betalar samma aktuella pris för utsläpp kommer priset från regulatorn att balansera koldioxidhalten i atmosfären till 450 ppm.
Vill man istället lösa problemet med planekonomi kan man träffas på enorma konferenser i Kyoto, Nairobi och på andra ställen för att diskutera politiskt styrda begränsningar av utsläppen. För att absolut säkert aldrig komma överens kan utgångspunkten vara att utsläpp ska kosta olika mycket för olika parter. Ett perfekt sätt att skapa rivalitet och låsta positioner. Ett system som inte är konkurrensneutralt kommer aldrig att kunna introduceras i den globala konkurrens som råder. Som grädde på (snö)moset kan man skapa bubblor, handla utsläppsrätter och kalla alltsammans för marknadsekonomi, trots att priset inte skapar någon balanserad ppm-nivå. Utsläppen minskar troligtvis inte alls om priskänsliga stor-utsläppare får betala ett mycket lågt eller inget pris i jämförelse med prisokänsliga, om man nu mot förmodan skulle lyckas skapa ett globalt system för handel med utsläppsrätter.
Man kan också envisas med att reglera framförallt elmarknaden utifrån en illusion av elhandel som skapades i slutet av 1800-talet. Problemet är att handeln med elavtal omintetgör hela prisbildningen på elmarknaden. Konsumenterna handlar ju i princip elavtal för att slippa betala för den kapacitet som de egentligen utnyttjar! Det är också skälet till att elavtal inte kan användas för att säkra investeringar i ny kapacitet. Den aktuella regleringen av elmarknaden leder till ökad efterfrågan, minskat utbud, högre elpris och en omfattande politisk styrning för att kompensera den felaktiga marknadsfunktionen. Systematisk prismanipulation och myndighetskorruption ingår i paketet. Det kallas för marknadsekonomi men är i själva verket en planekonomi där ingenting fungerar.
Att externa kostnader i prisbildningen på elmarknaden bara leder till högre vinster för kraftproducenterna och konkurrensnackdelar för industrin är ytterligare ett oöverstigligt hinder för att skapa en globalt fungerande klimathantering.
Sverige ska nu ta ledningen och vara förebild i det globala klimatarbetet tillsammans med Tyskland. Motivet sägs vara att vi är ett av de få länder som lyckats bryta sambandet mellan ökad tillväxt och ökade utsläpp. Kan inte det brutna sambandet bero på att vi lagt ut en betydande del av vår produktion av varor på underleverantörer i andra länder och att vi i högre grad prodcerar tjänster inom landet, med lägre utsläpp som följd? Plus att vi inte räknar utsläpp av koldioxid som utsläpp när vi bränner ved!
Frågan är om det inte finns helt andra motiv och samband bakom det svensk-tyska klimatinitiativet. I både Sverige och Tyskland har elmarknaderna avreglerats (med högljudd kritik som följd). På bägge dessa marknader är Vattenfall dominerande aktör. Vattenfalls "Mr Clean" har utnämnts till globalt klimatorakel och sitter i knät på både förbundkansler Angela Merkel och vice statsminister Maud Olofsson. Dialogen mellan kraftetablissemanget och regeringen är så tät att kraftbranschen bemannar statssekreterarposter! Är inte klimatsatsningen bara ett sätt för kraftindustrin och centerrörelsen att utnyttja klimathotet för att värna sina egna intressen? För kraftindustrin som lever gott på elmarknadens felaktiga regelverk borde anfall vara bästa försvar.
I frånvaro av prisbalansering och fungerande marknader ska nu hela det svenska samhället mobiliseras och ställas om politiskt, enligt regeringens programförklaring: "För fortsatt omställning krävs att olika aktörer inom politik, näringsliv och vetenskap, i långt högre grad än i dag, engageras och samlas för de viktiga uppgifter som ligger framför oss. Regeringen vänder sig därför till hela det svenska samhället, till varje samhällssektor, med en inbjudan till arbete med den förändring som nu förestår. Utsläppsminskningar måste kombineras med offensiv utveckling som mobiliserar näringslivet i forskning, innovationer, teknikutveckling, snabb teknikintroduktion och exportsatsningar. Klimatpolitiska mål behöver bygga på kvalificerade underlag från vetenskap och ledande experter, och inte vara ett resultat av politisk budgivning. Handlingsplaner och åtgärder behöver byggas utifrån en bred förståelse för den stora utmaning vi står inför. Spelregler för näringslivet behöver vara långsiktiga och tydliga. Den klimatpolitiska utmaningen behöver diskuteras i bred politisk anda."
Vilken gammal känd ideologi som ligger till grund för den tänkta omställningen av samhället är uppenbart. Kommer den nya klimatregimen att medge en öppen debatt? Med tanke på att initiativet för leda världen i rätt riktning bygger på en bluff, är det förmodligen mindre troligt.
Relaterat: DN, Omvärldsanalys
Putin, Gazprom, Merkel & Vattenfall
Lösningen på energi- och klimatproblemet är att skapa effektiv handel och prissättning av enkla varor och nyttigheter som kol, olja, uran, el, naturgas och växthusgaser (prissättningen av växthusgaser lämnar vi för ögonblicket). Grundregeln är att alla måste handla samma globala eller kollektiva vara till samma aktuella pris. Priset kan då balansera utbud och efterfrågan. Om alla handlar samma vara till samma aktuella pris har enskilda aktörer i princip ingen särskild roll, betydelse eller makt.
Sker handeln istället till ett differentierat pris kan priskänsliga storköpare tillförsäkra sig ett lägre pris än andra. Efterfrågan på kapacitet och priset på den aktuella varan stiger mer än nödvändigt, vilket ytterligare ökar de priskänsliga köparnas behov av särbehandling. Differentierade priser förutsätter ineffektiva marknader med stora säljare som kan ta ut ett högre pris av ett flertal för att erbjuda ett lägre pris för ett fåtal. Säljarnas makt och intäkter ökar men inte nödvändigtvis deras förmåga att investera i ny kapacitet. Om brist uppstår ökar köparnas behov av särbehandling, säljarnas makt och risken för konflikter.
Ledningsbundna marknader är i det här perspektivet särskilt intressanta. På dessa går det nämligen egentligen inte att avgöra vem som handlar med vem (elektronerna och gasmolekylerna har ingen identitet). I stora drag måste producenterna mata in lika mycket av varan som konsumenterna samtidigt tar ut ur ledningsnätet. För att skapa ett aktuellt pris måste det sammanlagda aktuella utbudet matchas mot den sammanlagda aktuella efterfrågan. Enskilda aktörer kan därför egentligen varken handla eller konkurrera med varandra på ledningsbundna varumarknader. Ändå är det just så som el- och gasmarknader idag utformas, med hjälp av konstgrepp.
För elmarknadens del är det ursprungliga skälet att el i slutet av 1800-talet såldes av ensamma kraftproducenter i egna lokala nät. Mellan producenterna och konsumenterna tecknades kontrakt. Därför såg det inledningsvis ut som att el kunde handlas mellan individuella producenter och konsumenter. Sedan dess har denna illusion upprätthållits med hjälp av lagstiftning.
Principen har hela tiden varit densamma. När näten började kopplas ihop skulle konsumenterna istället teckna kontrakt med de enskilda nätägarna. Dessa ”köpte” sedan lika mycket el av producenterna som konsumenterna samtidigt förbrukade. Näten kunde därmed kopplas ihop med det såg fortfarande ut som att elen kunde handlas mellan ett flertal individuella producenter och konsumenterna i de sammankopplade näten.
I 1902 års ellagstiftning gavs näten en formellt säljande roll. När elmarknaden efter 94 år "avreglerades" överfördes egentligen bara den säljande rollen till ett nytt mellanled med särskilda elsäljare. Därför ser det idag ut som att elen handlas med långa avtal, mellan konkurrerande aktörer och dessutom vid sidan av nätet. En rätt absurd bluff, när man tänker närmare på saken. I takt med att regelverket utökats till att omfatta fler länder har de i princip konstgjorda kraftproducenterna dessutom kunnat växa och framstår idag som "europeiska" på en "europeisk" elmarknad. Detta minskar inte bluffens omfattning.
Gasmarknaden liknar i många stycken den tidiga elmarknaden med (nästan) ensamma producenter som säljer gas i (nästan) egna nät. Ett förhållande som borde upphört i samma ögonblick som det europeiska gasnätet kopplades ihop och gasen började produceras gemensamt i det sammankopplade nätet.
Putin, Gazprom, Merkel och Vattenfall är en konstellation som tjänar på att samarbeta. Tyskland har just tecknat ett långsiktigt avtal om leverans av naturgas med Ryssland som dessutom ska levereras i en separat ledning på Östersjöns botten, inte i det existerande gasnätet. Som gentjänst kommer förbundskansler Angela Merkel under Tysklands ordförandeskap i EU arbeta för ett harmoniserat regelverk för el- och gasmarknaderna mellan EU och Ryssland. I potten ligger ytterligare möjligheter för el- och gasbolag att öka sin storlek, makt och sina intäkter på en ännu större men fortfarande felkonstruerad euro-asiatisk el- och gasmarknad. Putin har också beslutat att de ryska el- och gasmarknaderna ska avregleras. Anatolij Tjubajs, rysk tidigare privatiseringsminister och numera högsta chef för rysslands största elbolag UES (!) har under hösten turnerat, bland annat till Stockholm för att locka svenska intressenter. Bolaget, som kontrollerar drygt 70 procent av de ryska krafttillgångarna ska delas upp i 20 separata elproduktionsbolag som åtminstone delvis ska säljas ut. Som upplagt alltså för en ny uppköpskarusell och integration av europeiska och ryska el- och gasintressenter i en salig soppa.
Det intressanta är att hela spektaklet kan framställas som ett projekt för att rädda klimatet. Med gasavtalet i ryggen kan Tyskand ställa krav på reducerade utsläpp av växthusgaser inom EU med 30 procent till år 2020. Förbränning av naturgas genererar nämligen bara en tredjedel av utsläppen vid kolförbränning. Vattenfall bidrar dessutom med fantasifulla planer på koldioxidfria kolkraftverk som en lösning för framtiden. En stor del av den egentliga lösningen är dock en helt annan reglering av el- och naturgasmarknaderna, något som Putin, Gazprom, Merkel och Vattenfall absolut inte har något gemensamt intresse utav.
Sker handeln istället till ett differentierat pris kan priskänsliga storköpare tillförsäkra sig ett lägre pris än andra. Efterfrågan på kapacitet och priset på den aktuella varan stiger mer än nödvändigt, vilket ytterligare ökar de priskänsliga köparnas behov av särbehandling. Differentierade priser förutsätter ineffektiva marknader med stora säljare som kan ta ut ett högre pris av ett flertal för att erbjuda ett lägre pris för ett fåtal. Säljarnas makt och intäkter ökar men inte nödvändigtvis deras förmåga att investera i ny kapacitet. Om brist uppstår ökar köparnas behov av särbehandling, säljarnas makt och risken för konflikter.
Ledningsbundna marknader är i det här perspektivet särskilt intressanta. På dessa går det nämligen egentligen inte att avgöra vem som handlar med vem (elektronerna och gasmolekylerna har ingen identitet). I stora drag måste producenterna mata in lika mycket av varan som konsumenterna samtidigt tar ut ur ledningsnätet. För att skapa ett aktuellt pris måste det sammanlagda aktuella utbudet matchas mot den sammanlagda aktuella efterfrågan. Enskilda aktörer kan därför egentligen varken handla eller konkurrera med varandra på ledningsbundna varumarknader. Ändå är det just så som el- och gasmarknader idag utformas, med hjälp av konstgrepp.
För elmarknadens del är det ursprungliga skälet att el i slutet av 1800-talet såldes av ensamma kraftproducenter i egna lokala nät. Mellan producenterna och konsumenterna tecknades kontrakt. Därför såg det inledningsvis ut som att el kunde handlas mellan individuella producenter och konsumenter. Sedan dess har denna illusion upprätthållits med hjälp av lagstiftning.
Principen har hela tiden varit densamma. När näten började kopplas ihop skulle konsumenterna istället teckna kontrakt med de enskilda nätägarna. Dessa ”köpte” sedan lika mycket el av producenterna som konsumenterna samtidigt förbrukade. Näten kunde därmed kopplas ihop med det såg fortfarande ut som att elen kunde handlas mellan ett flertal individuella producenter och konsumenterna i de sammankopplade näten.
I 1902 års ellagstiftning gavs näten en formellt säljande roll. När elmarknaden efter 94 år "avreglerades" överfördes egentligen bara den säljande rollen till ett nytt mellanled med särskilda elsäljare. Därför ser det idag ut som att elen handlas med långa avtal, mellan konkurrerande aktörer och dessutom vid sidan av nätet. En rätt absurd bluff, när man tänker närmare på saken. I takt med att regelverket utökats till att omfatta fler länder har de i princip konstgjorda kraftproducenterna dessutom kunnat växa och framstår idag som "europeiska" på en "europeisk" elmarknad. Detta minskar inte bluffens omfattning.
Gasmarknaden liknar i många stycken den tidiga elmarknaden med (nästan) ensamma producenter som säljer gas i (nästan) egna nät. Ett förhållande som borde upphört i samma ögonblick som det europeiska gasnätet kopplades ihop och gasen började produceras gemensamt i det sammankopplade nätet.
Putin, Gazprom, Merkel och Vattenfall är en konstellation som tjänar på att samarbeta. Tyskland har just tecknat ett långsiktigt avtal om leverans av naturgas med Ryssland som dessutom ska levereras i en separat ledning på Östersjöns botten, inte i det existerande gasnätet. Som gentjänst kommer förbundskansler Angela Merkel under Tysklands ordförandeskap i EU arbeta för ett harmoniserat regelverk för el- och gasmarknaderna mellan EU och Ryssland. I potten ligger ytterligare möjligheter för el- och gasbolag att öka sin storlek, makt och sina intäkter på en ännu större men fortfarande felkonstruerad euro-asiatisk el- och gasmarknad. Putin har också beslutat att de ryska el- och gasmarknaderna ska avregleras. Anatolij Tjubajs, rysk tidigare privatiseringsminister och numera högsta chef för rysslands största elbolag UES (!) har under hösten turnerat, bland annat till Stockholm för att locka svenska intressenter. Bolaget, som kontrollerar drygt 70 procent av de ryska krafttillgångarna ska delas upp i 20 separata elproduktionsbolag som åtminstone delvis ska säljas ut. Som upplagt alltså för en ny uppköpskarusell och integration av europeiska och ryska el- och gasintressenter i en salig soppa.
Det intressanta är att hela spektaklet kan framställas som ett projekt för att rädda klimatet. Med gasavtalet i ryggen kan Tyskand ställa krav på reducerade utsläpp av växthusgaser inom EU med 30 procent till år 2020. Förbränning av naturgas genererar nämligen bara en tredjedel av utsläppen vid kolförbränning. Vattenfall bidrar dessutom med fantasifulla planer på koldioxidfria kolkraftverk som en lösning för framtiden. En stor del av den egentliga lösningen är dock en helt annan reglering av el- och naturgasmarknaderna, något som Putin, Gazprom, Merkel och Vattenfall absolut inte har något gemensamt intresse utav.
tisdag, december 19, 2006
Inte utan en ny elmarknad
Sverige ställer sig bakom Tysklands ambition att minska utsläppen av växthusgaser inom EU med 30 procent till år 2020 (DN Debatt 18/12). Det fungerar bara med en ny elmarknad.
El handlas på elnätet mellan alla som samtidigt kopplar in förbrukning respektive produktion. Den sammanlagda förbrukningen styr behovet av kraftverk och det aktuella priset på marknaden. El är alltså en kollektiv vara med ett kollektivt pris. Självklart måste alla handla till samma aktuella pris för att marknaden ska fungera!
På dagens elmarknad däremot ska konsumenterna försöka sänka priset genom att teckna individuella kontrakt. Priskänsliga och aktiva konsumenter får då ett lägre pris än mindre priskänsliga och passiva. Dessutom binder priskänsliga konsumenter gärna sitt kontraktspris, just på grund av att de är priskänsliga. Resultatet blir att konsumenterna förbrukar alldeles för mycket när det aktuella priset är högt och alldeles för lite om priset mot förmodan skulle bli lågt. Behovet av billig basproduktion minskar relativt sett medan behovet av dyr toppkraftproduktion ökar. Därför går det inte att införa externa kostnader för växthusgaser i prisbildningen på elmarknaden utan att det får andra effekter än högre vinster för kraftbolagen.
Det är ingen tillfällighet att Vattenfalls vd Lars G Josefsson är förbundskansler Angela Merkels rådgivare i frågor som rör klimatförändringen.
El handlas på elnätet mellan alla som samtidigt kopplar in förbrukning respektive produktion. Den sammanlagda förbrukningen styr behovet av kraftverk och det aktuella priset på marknaden. El är alltså en kollektiv vara med ett kollektivt pris. Självklart måste alla handla till samma aktuella pris för att marknaden ska fungera!
På dagens elmarknad däremot ska konsumenterna försöka sänka priset genom att teckna individuella kontrakt. Priskänsliga och aktiva konsumenter får då ett lägre pris än mindre priskänsliga och passiva. Dessutom binder priskänsliga konsumenter gärna sitt kontraktspris, just på grund av att de är priskänsliga. Resultatet blir att konsumenterna förbrukar alldeles för mycket när det aktuella priset är högt och alldeles för lite om priset mot förmodan skulle bli lågt. Behovet av billig basproduktion minskar relativt sett medan behovet av dyr toppkraftproduktion ökar. Därför går det inte att införa externa kostnader för växthusgaser i prisbildningen på elmarknaden utan att det får andra effekter än högre vinster för kraftbolagen.
Det är ingen tillfällighet att Vattenfalls vd Lars G Josefsson är förbundskansler Angela Merkels rådgivare i frågor som rör klimatförändringen.
måndag, december 18, 2006
Rundgång
Förre statssekreteraren vid miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet Stefan Stern har utsetts till vd för branschföreningen Svensk Fjärrvärme. Han efterträder Ola Alterå, som i oktober utsågs till statssekreterare vid miljödepartementet. Notis i branschens tidning ERA. Ola Alterå var som tidigare nämnts vd på just Svensk Fjärrvärme.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)