I Sundsvalls tidning är ämnet för dagen energi- och miljö på debatt- och ledarplats.
"Det råder ingen tvekan om att vi måste få ner utsläppen, men det måste gå att kombinera med en levande landsbygd. Hur detta skall gå till är tiotusenkronorsfrågan."
Problemet är att både CO2 och el är kollektiva nyttigheter. Koldioxiden global och elen regional, avgränsad till ett begränsat fysiskt ledningsnät. Lösningen är ett pris på CO2:n globalt och ett pris på elen varje nät (typ hela Sverige eller Norden). Om priset på CO2 styrs av den aktuella ppm-halten i atmosfären har alla incitament att minska de sammanlagda utsläppen och sänka priset på CO2. Om alla handlar elen till samma aktuella pris (direkt på nätet) kan konsumenterna minska den sammanlagda förbrukningen, som styr det aktuella priset på elmarknaden. Ja, konsumenterna skulle tom kunna minska utsläppen av koldioxid från elproduktion och sänka det globala priset på CO2.
Att som idag utforma elmarknaden så att det ser ut som ett elen handlas med individuella och i tiden utsträckta "elavtal" är inte bara förödande för den regionala konkurrensförmågan utan även för möjligheterna att hantera den globala växthuseffekten.
Läs mer: Vi är på 450, ska till 400
fredag, september 07, 2007
torsdag, september 06, 2007
ERA – Grönköpings veckoblad
Elbranschens egen tidning ERA rapporterar att elhandelsbolaget Norsk Hydro nu helt övergår till el från vattenkraft. "Företagets kunder gör därmed en stor miljöinsats utan att behöva göra någonting alls".
- En så här ny produkt måste vara enkel och begriplig för kunden, säger Kenneth Johansson, Affärsområdeschef El på Norsk Hydro.
Att elen verkligen kommer uteslutande från vattenkraft garanteras. Detta genom GoO (Guarantee of Origin) – garantin för att all el som köps in följer de regler som EU satt upp för produktion av förnyelsebar energi.
Uppdatering: ERA får toppbetyg. Tidningen ERA har nu låtit opinionsundersökningsföretaget ARS Research fråga läsarna om vad de tycker. Resultatet blev snudd på överbetyg, tidningen bedömdes bland annat som mycket informativ, aktuell, saklig och trovärdig.
- En så här ny produkt måste vara enkel och begriplig för kunden, säger Kenneth Johansson, Affärsområdeschef El på Norsk Hydro.
Att elen verkligen kommer uteslutande från vattenkraft garanteras. Detta genom GoO (Guarantee of Origin) – garantin för att all el som köps in följer de regler som EU satt upp för produktion av förnyelsebar energi.
Uppdatering: ERA får toppbetyg. Tidningen ERA har nu låtit opinionsundersökningsföretaget ARS Research fråga läsarna om vad de tycker. Resultatet blev snudd på överbetyg, tidningen bedömdes bland annat som mycket informativ, aktuell, saklig och trovärdig.
Liberalism i nya kläder
Inför folkpartiets kommande landsmöte rapporterar politikerbloggen under rubriken "FP-motion: Lejonkungen beundrar sin förträffliga garderob" att folkpartisten Claes Lerén vill ha ett liberalt ledarskap för folkpartiet.
"Vi har en partiledning som tycker att Liberalism är en snällfälla och att vi svenskar ska ha Kina som mönster för vårt näringsliv".
"Vi har en partiledning som tycker att Liberalism är en snällfälla och att vi svenskar ska ha Kina som mönster för vårt näringsliv".
onsdag, september 05, 2007
Minst två fel
Såpoperan kring priserna på utsläppsrätter och hur de påverkar priset på elmarknaden fortsätter. Enligt en artikel på di.se "sågar" experter i en färsk (inte klar) studie marknaden för EU:s nya utsläppsrätter för koldioxid. "Utsläppsrätterna är för dyra och elen kan bli billigare". Det måste naturligtvis kommenteras:
Fel nr 1. Prisbildningen på el fungerar bara om alla handlar elen till samma aktuella pris. Då kan konsumenterna minska den sammanlagda förbrukningen som styr priset på marknaden och tom kanske minska på utsläppen av koldioxid från elproduktion.
Fel nr 2. Prisbildningen på CO2 fungerar bara om priset styrs av den aktuella ppm-halten i atmosfären. Då har alla inblandade skäl att minska de sammanlagda utsläppen och sänka priset på CO2.
Fel nr 1. Prisbildningen på el fungerar bara om alla handlar elen till samma aktuella pris. Då kan konsumenterna minska den sammanlagda förbrukningen som styr priset på marknaden och tom kanske minska på utsläppen av koldioxid från elproduktion.
Fel nr 2. Prisbildningen på CO2 fungerar bara om priset styrs av den aktuella ppm-halten i atmosfären. Då har alla inblandade skäl att minska de sammanlagda utsläppen och sänka priset på CO2.
tisdag, september 04, 2007
Vi är på 450, ska till 400
Igår presenterade regeringens vetenskapliga råd för klimatfrågor sitt underlag för klimatpolitiken vid en intressant hearing (webb-tv). Några reflexioner:
Klimatet är känsligare och påverkas i högre grad av utsläppen än man hittills trott. För att nå tvågradersmålet bör därför koncentrationen av växthusgaser i atmosfären långsiktigt begränsas till 400 ppm. Idag är den 450 ppm (inte 380, det är siffra som nedjusterats med anledning av utsläppens nedkylande effekter) och har aldrig ökat så fort som nu!
Mot slutet av hearingen konstaterade Karin Bäckstrand, statsvetare från Lund och en av experter som skulle kommentera rådets rapport att växthuseffekten är ett gigantiskt marknadsmisslyckande och politiskt misslyckande. Underförstått att koldioxidproblematiken är ett free-rider-problem och att alla individuellt ser sig som vinnare när de inte betalar för sina utsläpp. Resten av hearingen ägnades dock i stort sett åt att diskutera lösningar som innebär att free-rider-problemet kvarstår! Vilket naturligtvis riskerar att bli ett ännu större politiskt misslyckande.
Ett annat free-rider-problem som inte diskuteras har med elmarknaden att göra. El är nämligen en kollektiv vara och konsumenterna kan bara sänka elpriset och minska utsläppen av koldioxid från elproduktion de handlar elen till aktuellt pris, direkt på nätet. På dagens felavreglerade elmarknad i Sverige, Norden och EU däremot handlas "elavtal" som driver upp priset och efterfrågan men paradoxalt nog samtidigt hindrar investeringar. Även monopolregerade elmarknader driver upp efterfrågan men där är det inga som helst problem med investeringarna. I Kina byggar man två kolkraftverk i veckan!
Så frågan är hur Sverige och EU ska kunna ta en ledarroll för att hantera de globala energi- och klimatproblem. Att introducera avgifter för koldioxid med den nuvarande elmarknaden resulterar bara i högre vinster för kraftbolagen och sämre konkurrenskraft för europeisk industri. Ska vi med hjälp av planekonomi försöka "tränga undan" billig fossileldad elproduktion på monopolreglerade elmarknader i andra delar av världen, eller?
Läs mer: tex. Effektiv klimathantering?
Relaterade artiklar: Kraftig minskning av utsläpp krävs (SvD), Kraftig minskning av utsläpp krävs (DN), Visa att ni menar allvar om miljön (ledare, Expressen)
Klimatet är känsligare och påverkas i högre grad av utsläppen än man hittills trott. För att nå tvågradersmålet bör därför koncentrationen av växthusgaser i atmosfären långsiktigt begränsas till 400 ppm. Idag är den 450 ppm (inte 380, det är siffra som nedjusterats med anledning av utsläppens nedkylande effekter) och har aldrig ökat så fort som nu!
Mot slutet av hearingen konstaterade Karin Bäckstrand, statsvetare från Lund och en av experter som skulle kommentera rådets rapport att växthuseffekten är ett gigantiskt marknadsmisslyckande och politiskt misslyckande. Underförstått att koldioxidproblematiken är ett free-rider-problem och att alla individuellt ser sig som vinnare när de inte betalar för sina utsläpp. Resten av hearingen ägnades dock i stort sett åt att diskutera lösningar som innebär att free-rider-problemet kvarstår! Vilket naturligtvis riskerar att bli ett ännu större politiskt misslyckande.
Ett annat free-rider-problem som inte diskuteras har med elmarknaden att göra. El är nämligen en kollektiv vara och konsumenterna kan bara sänka elpriset och minska utsläppen av koldioxid från elproduktion de handlar elen till aktuellt pris, direkt på nätet. På dagens felavreglerade elmarknad i Sverige, Norden och EU däremot handlas "elavtal" som driver upp priset och efterfrågan men paradoxalt nog samtidigt hindrar investeringar. Även monopolregerade elmarknader driver upp efterfrågan men där är det inga som helst problem med investeringarna. I Kina byggar man två kolkraftverk i veckan!
Så frågan är hur Sverige och EU ska kunna ta en ledarroll för att hantera de globala energi- och klimatproblem. Att introducera avgifter för koldioxid med den nuvarande elmarknaden resulterar bara i högre vinster för kraftbolagen och sämre konkurrenskraft för europeisk industri. Ska vi med hjälp av planekonomi försöka "tränga undan" billig fossileldad elproduktion på monopolreglerade elmarknader i andra delar av världen, eller?
Läs mer: tex. Effektiv klimathantering?
Relaterade artiklar: Kraftig minskning av utsläpp krävs (SvD), Kraftig minskning av utsläpp krävs (DN), Visa att ni menar allvar om miljön (ledare, Expressen)
söndag, september 02, 2007
Fog för misstänksamhet
Michael Wood, USA:s ambassadör i Stockholm och ivrig odlare av kontakter med svensk energiteknik och tidigare vd och delägare i medieföretaget Hanley Wood intervjuas i denna artikel på e24.se.
Sista frågan: Hur ser du på medierna efter din egen tid som mediechef? – Jag blir arg när journalister inte gör sitt jobb ordentligt, men det sker inte mer i Sverige än i exempelvis Washington Post.
”När alla säger samma sak ska ni bli mycket misstänksamma”, brukade jag säga till journalisterna i mitt företag.
Som när alla börjar kalla centern för ett nyliberalt parti?
Sista frågan: Hur ser du på medierna efter din egen tid som mediechef? – Jag blir arg när journalister inte gör sitt jobb ordentligt, men det sker inte mer i Sverige än i exempelvis Washington Post.
”När alla säger samma sak ska ni bli mycket misstänksamma”, brukade jag säga till journalisterna i mitt företag.
Som när alla börjar kalla centern för ett nyliberalt parti?
Dirty dancing
I en artikel på e24.se med rubriken "Vattenfalls dyra omstart" beskriver journalisten Tomas Lundin ingående hur Vattenfall, trots att det i sak visade sig vara ogrundat, i somras fick löpa gatlopp i tyska medier. Precis efter att Angela Merkel hade klubbat igenom allt som Vattenfall önskade sig under det tyska ordförandeskapet i EU.
Jag noterar att problemen med diverse olika kärnkraftverk brukar komma då det kan vara lämpligt att avstyra fokus från Vattenfalls mycket omfattande politiska spel för att skydda sin roll, sin makt och sina intäkter. Betänk att elmarknaden trots allt är en bluff och energi- och klimatpolitiken ett planekonomiskt spel som enbart tillfredsställer särintressen.
Läs mer: Om vad kan man bluffa?
Jag noterar att problemen med diverse olika kärnkraftverk brukar komma då det kan vara lämpligt att avstyra fokus från Vattenfalls mycket omfattande politiska spel för att skydda sin roll, sin makt och sina intäkter. Betänk att elmarknaden trots allt är en bluff och energi- och klimatpolitiken ett planekonomiskt spel som enbart tillfredsställer särintressen.
Läs mer: Om vad kan man bluffa?
Det finns en enkel lösning
En av alla kommentarer (nr 78) till denna artikel på di.se med braskande rubriken "KLOTET I KRIS - Inlandsisen smälter bort":
Det finns en enkel lösning: Det räcker med att skapa ett pris på CO2. Det borde styras av den aktuella ppm-halten i atmosfären. Då har alla inblandade skäl att minska de sammanlagda utsläppen och sänka priset på CO2.
Och ett pris på el i elnätet. Då har konsumenterna skäl minska den sammanlagda förbrukningen, som styr det aktuella priset på elmarknaden, sänka elpriset och även minska utsläppen av koldioxid från elproduktion.
Det gäller helt enkelt att prissätta kollektiva varor och nyttigheter på ett lite smartare sätt än idag.
Det finns en enkel lösning: Det räcker med att skapa ett pris på CO2. Det borde styras av den aktuella ppm-halten i atmosfären. Då har alla inblandade skäl att minska de sammanlagda utsläppen och sänka priset på CO2.
Och ett pris på el i elnätet. Då har konsumenterna skäl minska den sammanlagda förbrukningen, som styr det aktuella priset på elmarknaden, sänka elpriset och även minska utsläppen av koldioxid från elproduktion.
Det gäller helt enkelt att prissätta kollektiva varor och nyttigheter på ett lite smartare sätt än idag.
fredag, augusti 31, 2007
Spelar roll?
Ekonominyheterna berättar om att en ny "aktör" på måndag ska äntra den svenska elmarknaden med ett erbjudande som "tros förändra konkurrenssituationen".
Spelar roll? Det är den sammanlagda förbrukningen som styr behovet av kraftverk och det aktuella priset på elmarknaden. El handlas egentligen inte mellan "aktörer" utan mellan all utrustning som kopplas till elnätet och som förbrukar respektive producerar el. Och problemet är att förbrukarna inte handlar elen till det aktuella priset, direkt på elnätet.
Spelar roll? Det är den sammanlagda förbrukningen som styr behovet av kraftverk och det aktuella priset på elmarknaden. El handlas egentligen inte mellan "aktörer" utan mellan all utrustning som kopplas till elnätet och som förbrukar respektive producerar el. Och problemet är att förbrukarna inte handlar elen till det aktuella priset, direkt på elnätet.
Maudifierad yttrandefrihet
Europakonventionen: "Denna rätt innefattar åsiktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella gränser."
Maud Olofsson: "-Jag tycker att vi ska ha ett gemensamt kansli där vi diskuterar gemensamma saker. Både i förnyelsen men också om hur vi för ut politiken och hur vi påverkar den allmänna debatten."
Klippt från denna artikel på SVT.
Maud Olofsson: "-Jag tycker att vi ska ha ett gemensamt kansli där vi diskuterar gemensamma saker. Både i förnyelsen men också om hur vi för ut politiken och hur vi påverkar den allmänna debatten."
Klippt från denna artikel på SVT.
Det rätta svaret
E24.se vill inte vara sämre än nyss nämnda DinaPengar och ställer frågan: "Bundet eller rörligt elavtal?".
Det rätta svaret är: inget avtal över huvud taget, för att köpa fysisk el. Den sammanlagda förbrukningen styr det aktuella priset på elmarknaden. Konsumenterna kan bara minska den sammanlagda förbrukningen om de handlar elen till det aktuella priset direkt på nätet, utan avtal och utan "leverantörer".
Det rätta svaret är: inget avtal över huvud taget, för att köpa fysisk el. Den sammanlagda förbrukningen styr det aktuella priset på elmarknaden. Konsumenterna kan bara minska den sammanlagda förbrukningen om de handlar elen till det aktuella priset direkt på nätet, utan avtal och utan "leverantörer".
Bluffmakarna som lurade världen, del 2
I onsdags publicerade DinaPengar.se som tidigare nämnts en artikel under rubriken "Bluffmakarna som lurade världen". Kunde möjligen elbolagen utgöra ett aktuellt exempel undrade jag. Idag följer DinaPengar.se upp med den braskande huvudnyheten "BYT ELBOLAG OCH TJÄNA 3.995 KRONOR". Grattis, alla förvirrade stackars elkonsumenter!
torsdag, augusti 30, 2007
"Vattenfall finns inte"
Kopplar man ihop två elnät med ett kraftverk i varje nät så måste förbrukningen i det sammankopplade nätet täckas av bägge kraftverken. Fysisk el kan alltså inte säljas av fristående producenter i ett sammankopplat elnät.
Läs mer: Vad är en kraftproducent?
Läs mer: Vad är en kraftproducent?
onsdag, augusti 29, 2007
Bluffmakarna som lurade världen
DinaPengar.se har idag en liten artikel om ett antal bedragare som lurat världen. En av dessa sålde till exempel Eiffeltornet i Paris, två gånger till och med, naturligtvis utan att vara ägare till tornet. Här ett aktuellt fall från Sverige: Man kan också sälja el utan att egentligen kunna sälja el. Två gånger till och med!
Elmarknaden är egentligen extremt enkel. Fysisk el handlas genom att koppla utrustning som förbrukar alternativt producerar el till elnätet. Den sammanlagda förbrukningen styr behovet av kraftverk och det aktuella priset på elen. Elmarknaden består alltså egentligen bara av ett nät på vilket alla borde handla elen till samma aktuella pris. Då har konsumentsidan skäl att minska den sammanlagda förbrukningen och sänka priset på marknaden och producentsidan skäl att koppla in kraftverk i en sammantaget optimal kostnadsordning när priset stiger.
Skälet till fysisk el idag ser ut att handlas mellan enskilda konsumenter, producenter och andra aktörer har med elmarknadens historik att göra. De första elnäten byggdes av ensamma producenter och eftersom alla som kopplade in förbrukning köpte elen från samma kraftverkägare kunde producenterna teckna långa kontrakt med konsumenterna i näten. Det gick naturligtvis bara fram till att nät med olika producenter skulle kopplas ihop. Om exempelvis två nät med ett kraftverk i varje nät kopplas ihop måste förbrukningen täckas av bägge kraftverken i det sammankopplade nätet. El kan alltså inte säljas av flera producenter i ett sammankopplat elnät. Genom att införa ett nytt kontraktstecknande mellanled kan man emellertid skapa ett sådant intryck. Tecknar konsumenterna kontrakt med ett gäng elsäljare som i sin tur verkar köpa elen av gäng producenter kan det ju verka som att elen handlas mellan en mängd enskilda aktörer. Redan 1902 infördes en lagstiftning som formellt tilldelade de enskilda nätägarna en säljande roll. Trots att näten fysiskt kopplades ihop kunde därmed de enskilda nätägarna fortsätta att teckna individuella kontrakt med konsumenterna näten. Vid ”avregleringen” 1996 överfördes egentligen bara den säljande rollen från de befintliga nätägarna till ännu ett (onödigt) mellanled. Därför ser det idag ut som att elen handlas med individuella avtal mellan 5 miljoner konsumenter, drygt hundra elsäljare och ett antal producenter. Dessutom vid sidan av ett nät som är uppdelat i runt 200 olika nätbolag.
Och det leder inte till att elpriset sjunker.
Elmarknaden är egentligen extremt enkel. Fysisk el handlas genom att koppla utrustning som förbrukar alternativt producerar el till elnätet. Den sammanlagda förbrukningen styr behovet av kraftverk och det aktuella priset på elen. Elmarknaden består alltså egentligen bara av ett nät på vilket alla borde handla elen till samma aktuella pris. Då har konsumentsidan skäl att minska den sammanlagda förbrukningen och sänka priset på marknaden och producentsidan skäl att koppla in kraftverk i en sammantaget optimal kostnadsordning när priset stiger.
Skälet till fysisk el idag ser ut att handlas mellan enskilda konsumenter, producenter och andra aktörer har med elmarknadens historik att göra. De första elnäten byggdes av ensamma producenter och eftersom alla som kopplade in förbrukning köpte elen från samma kraftverkägare kunde producenterna teckna långa kontrakt med konsumenterna i näten. Det gick naturligtvis bara fram till att nät med olika producenter skulle kopplas ihop. Om exempelvis två nät med ett kraftverk i varje nät kopplas ihop måste förbrukningen täckas av bägge kraftverken i det sammankopplade nätet. El kan alltså inte säljas av flera producenter i ett sammankopplat elnät. Genom att införa ett nytt kontraktstecknande mellanled kan man emellertid skapa ett sådant intryck. Tecknar konsumenterna kontrakt med ett gäng elsäljare som i sin tur verkar köpa elen av gäng producenter kan det ju verka som att elen handlas mellan en mängd enskilda aktörer. Redan 1902 infördes en lagstiftning som formellt tilldelade de enskilda nätägarna en säljande roll. Trots att näten fysiskt kopplades ihop kunde därmed de enskilda nätägarna fortsätta att teckna individuella kontrakt med konsumenterna näten. Vid ”avregleringen” 1996 överfördes egentligen bara den säljande rollen från de befintliga nätägarna till ännu ett (onödigt) mellanled. Därför ser det idag ut som att elen handlas med individuella avtal mellan 5 miljoner konsumenter, drygt hundra elsäljare och ett antal producenter. Dessutom vid sidan av ett nät som är uppdelat i runt 200 olika nätbolag.
Och det leder inte till att elpriset sjunker.
Ett pris på CO2 räcker
UD vill enligt denna artikel i SvD lägga ett genuspespektiv på hanteringen av klimatfrågan. Till råga på allt som ett bidrag till arbetet inom FN:s kommission för hållbar utveckling. "Om man ska minska användningen av fossila bränslen är det viktigt att identifiera rätt målgrupp och anpassa budskapet".
Det räcker dock med ett pris på CO2. Det borde styras av den aktuella ppm-halten i atmosfären. Då skulle alla inblandade ha skäl att minska de sammanlagda utsläppen och sänka priset på CO2.
Och ett pris på el. Då kan konsumenterna minska den sammanlagda förbrukningen, som styr priset på elmarknaden, sänka elpriset och även minska utsläppen av koldioxid från elproduktion.
Läs mer, exempelvis: Den obekväma sanningen eller Effektiv klimathantering?
Det räcker dock med ett pris på CO2. Det borde styras av den aktuella ppm-halten i atmosfären. Då skulle alla inblandade ha skäl att minska de sammanlagda utsläppen och sänka priset på CO2.
Och ett pris på el. Då kan konsumenterna minska den sammanlagda förbrukningen, som styr priset på elmarknaden, sänka elpriset och även minska utsläppen av koldioxid från elproduktion.
Läs mer, exempelvis: Den obekväma sanningen eller Effektiv klimathantering?
tisdag, augusti 28, 2007
Akademiskt sagg
OK, el handlas på elnätet och den sammanlagda förbrukningen styr behovet av kraftverk och det aktuella priset på marknaden. Elmarknaden består alltså egentligen bara av ett nät, en vara och ett pris. Och konsumentsidan kan bara minska den sammanlagda förbrukningen och sänka priset på marknaden om de handlar till det aktuella priset.
Ändå publicerade Handelns Utredningsinstitut (HUI) alldeles nyligen en forskarrapport vars syfte verkar vara att visa att avregleringen är lyckad, allt med utgångspunkt från att dagens elmarknad dels ser ut att bestå av en råkraftmarknad och dels av en slutkundsmarknad på vilka man kan inbilla sig att el handlas med avtal och mellan en mängd individuella aktörer. Sen inkränks analysen till den så kallade råkraftmarknaden och huruvida budgivningen mellan "aktörerna" fungerar (se även föregående post: Bevis)
Nåja, elbranschen verkar i alla fall tycka att analysen är en fullträff (den innehåller många komplicerade ekvationer). På tidningen ERA:s sajt redovisas forskarnas slutsats: "den gemensamma nordiska elmarknaden tycks ha bidragit till förbättrad konkurrens". Dessutom med telefon och email till en av forskarna, så att man direkt kan ställa frågor om man möjligen skulle vara osäker.
Ändå publicerade Handelns Utredningsinstitut (HUI) alldeles nyligen en forskarrapport vars syfte verkar vara att visa att avregleringen är lyckad, allt med utgångspunkt från att dagens elmarknad dels ser ut att bestå av en råkraftmarknad och dels av en slutkundsmarknad på vilka man kan inbilla sig att el handlas med avtal och mellan en mängd individuella aktörer. Sen inkränks analysen till den så kallade råkraftmarknaden och huruvida budgivningen mellan "aktörerna" fungerar (se även föregående post: Bevis)
Nåja, elbranschen verkar i alla fall tycka att analysen är en fullträff (den innehåller många komplicerade ekvationer). På tidningen ERA:s sajt redovisas forskarnas slutsats: "den gemensamma nordiska elmarknaden tycks ha bidragit till förbättrad konkurrens". Dessutom med telefon och email till en av forskarna, så att man direkt kan ställa frågor om man möjligen skulle vara osäker.
Bevis
I en artikel på dagens di.se skriver jornalisten Gunnar Örn: "Kraftbolagens kritiker hävdar att det än så länge är irrelevant att tala om en gemensam fysisk elmarknad i Norden, på grund av flaskhalsarna i överföringssystemen, och att kraftbolagen skickligt utnyttjar den illa fungerande elmarknaden till att trissa upp priserna.
Några bevis har de emellertid svårt att komma med."
OK, här några "bevis":
1) Se denna post: Är elmarknaden europeisk? (den är inte heller nordisk)
2) Om producenterna säljer till marginalpris (ehh?) men konsumenterna köper till ett marginalpris på noll behöver ingen vara "skicklig" för att skapa en situation med skenande efterfrågan, uteblivna investeringar och upptrissade priser.
3) Fysisk el handlas mellan å ena sidan utrustning som förbrukar el och å andra sidan utrustning som producerar el. När kraftverksägarna idag tillåts lämna bud per "aktör" och inte per kraftverk har de utomordentligt goda möjligheter att trixa med prissättningen.
4) I synnerhet som de dessutom tillåts ansätta "beräknade vattenvärden" i budgivningen för vattenkraften trots att den rörliga kostnaden är nästan noll öre/kWh. Se även denna post: Svensk Energi desinformerar
Några bevis har de emellertid svårt att komma med."
OK, här några "bevis":
1) Se denna post: Är elmarknaden europeisk? (den är inte heller nordisk)
2) Om producenterna säljer till marginalpris (ehh?) men konsumenterna köper till ett marginalpris på noll behöver ingen vara "skicklig" för att skapa en situation med skenande efterfrågan, uteblivna investeringar och upptrissade priser.
3) Fysisk el handlas mellan å ena sidan utrustning som förbrukar el och å andra sidan utrustning som producerar el. När kraftverksägarna idag tillåts lämna bud per "aktör" och inte per kraftverk har de utomordentligt goda möjligheter att trixa med prissättningen.
4) I synnerhet som de dessutom tillåts ansätta "beräknade vattenvärden" i budgivningen för vattenkraften trots att den rörliga kostnaden är nästan noll öre/kWh. Se även denna post: Svensk Energi desinformerar
måndag, augusti 27, 2007
"Miljömissen"
Bra och lämpligt dubbeltydig rubrik i SvD på ingressen till denna artikel på E24.se om näringsminister Maud Olofsson och bristen på riskkapital till miljöinvesteringar.
Problemet är att det inte blir några investeringar utan fungerande prisbildning och fungerande marknader. Priset på CO2 borde styras av den aktuella ppm-halten i atmosfären. Då skulle alla inblandade ha skäl att minska de sammanlagda utsläppen och sänka priset på CO2. Samma sak är det med elen. Den sammanlagda förbrukningen styr behovet av kraftverk och det aktuella priset på el. Och konsumenterna kan bara minska den sammanlagda förbrukningen, sänka elpriset och minska utsläppen av CO2 om de handlar elen till det aktuella priset, direkt på nätet.
Vem vågar investera inom ett politikområde som grundar sig på en bluff?
Problemet är att det inte blir några investeringar utan fungerande prisbildning och fungerande marknader. Priset på CO2 borde styras av den aktuella ppm-halten i atmosfären. Då skulle alla inblandade ha skäl att minska de sammanlagda utsläppen och sänka priset på CO2. Samma sak är det med elen. Den sammanlagda förbrukningen styr behovet av kraftverk och det aktuella priset på el. Och konsumenterna kan bara minska den sammanlagda förbrukningen, sänka elpriset och minska utsläppen av CO2 om de handlar elen till det aktuella priset, direkt på nätet.
Vem vågar investera inom ett politikområde som grundar sig på en bluff?
fredag, augusti 24, 2007
Den virtuella världen finns redan
En forskare i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet har gjort en upptäckt. Om du sätter på dig VR-glasögon, blir filmad och någon samtidigt sticker en whiteboardpenna både framför kameran och i ditt bröst kan du uppleva att du ser dig själv som en annan person i en virtuell värld. Fantastiskt!
Fast egentligen lever de flesta av oss redan nu i en virtuell värld. Om någon skickar dig en elräkning för "levererad el" så tror du rimligen att avsändaren inte bara är verklig och inte bara säljer el till dig utan även köper in den från annat håll, kanske till och med från någon producent. Till råga på allt vid sidan av elnätet! Trots att det är bara är du själv som kan köpa elen genom att koppla förbrukning till nätet, kraftverken måste köras i kostnadsordning för att täcka den sammanlagda förbrukningen och att el inte överhuvudtaget kan handlas vare sig med avtal, mellan enskilda aktörer eller vid sidan av nätet.
SvD-artikel, DN-artikel och SVT-artikel med videoklipp
Fast egentligen lever de flesta av oss redan nu i en virtuell värld. Om någon skickar dig en elräkning för "levererad el" så tror du rimligen att avsändaren inte bara är verklig och inte bara säljer el till dig utan även köper in den från annat håll, kanske till och med från någon producent. Till råga på allt vid sidan av elnätet! Trots att det är bara är du själv som kan köpa elen genom att koppla förbrukning till nätet, kraftverken måste köras i kostnadsordning för att täcka den sammanlagda förbrukningen och att el inte överhuvudtaget kan handlas vare sig med avtal, mellan enskilda aktörer eller vid sidan av nätet.
SvD-artikel, DN-artikel och SVT-artikel med videoklipp
lördag, juni 09, 2007
G8-deklarationens delar
Den gemensamma deklaration som G8-ländernas ledare presenterande vid mötet i Heiligendamm den 7 juni har i stora drag fyra delar. Den första delen handar om vikten av fungerande marknader och prissättning för att främja innovation, investeringar och tillväxt. Sen kommer klimatdelen. Den går ut på att samma principer absolut inte ska användas för att lösa energi- och klimatfrågorna. Därefter återigen ett avsnitt om behovet av fungerande marknader och prissättning av (vanliga) råvaror. Deklarationen avslutas passande nog med ett avsnitt om kampen mot korruption, "en av de viktigaste uppgifterna för G8".
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)