Incitament, Treschow

Svenskt Näringslivs avgående ordförande Michael Treschow tror, enligt realtid.se att klimatproblemen löser sig med ny teknik.

– Incitament i form fungerande prissättning, kan de va nåt?

Visst var det så...

Efter valet 2002 var det nära att det blev en regering med miljöpartiet, folkpartiet, kristdemokraterna och centerpartiet, skriver politikerbloggen som läst Birger Schlaugs blogg. Undrar om inte Moderaterna också skulle varit med, på ett hörn i alla fall.

“Men just när säcken skulle knytas till så flydde Maud Olofsson till en presskonferens för att berätta att centern hoppar av.”

Varför? Förmodligen för att Centerpartiet riskerade att förlora sitt envälde över energipolitiken.

Aleklett förstärker argumenten för handling

På gårdagens DNdebatt argumenterar professorn i fysik vid Uppsala universitet Kjell Aleklett för att IPCC:s värsta klimatscenarier bygger på grova överskattningar av jordens fossila resurser av olja, gas och kol. Klimathotet är därför överdrivet och det egentliga problemet är att alltför många måste dela på allför lite energi i framtiden. Aleklett snuddar ett moralfilosofiskt problem. Vad har vi för rätt att snabbt göra slut på ändliga resurser som kommer att behövas även efter år 2100?

Varför inte slå två flugor i en smäll? Redan nu är ju klimatförändingarna tillräckligt besvärande. Genom att omedelbart skapa en effektiv prissättning på både koldioxid och energi kan vi lösa såväl klimat- som energiproblemet.

Läs mer: Effektiv klimathantering?

Gemensam nämnare - floppade elavregleringar

Statsminister Fredrik Reinfeldt har nu även träffat Kaliforniens guvernör Arnold Schwarzenegger och i en artikel i SvD resonerar Göran Eriksson om likheterna dem emellan. Två högerledare som insett att miljöpolitiken också har ett pr-värde: den fungerar utmärkt för att modernisera bilden av det egna partiet.

Kunde man inte fylla på med att både Reinfeldt och Schwarzenegger idag måste hantera floppade elavregleringar vars konsekvens är planstyrning. Om det moderniserar bilden av partierna är väl mer tveksamt.

Här passeras definitivt anständighetens gräns

Enligt politikerbloggen kommer JKL-lobbyisten Göran Persson att behålla sitt arbetsrum hos socialdemokraternas riksdagsgrupp och kunna vanka runt som vilken riksdagsman som helst i Riksdagens korridorer.

Fredrik i USA

När statsminister Fredrik Reinfeldt under sin USA-resa träffade George W. Bush var enligt DN huvudbudskapet att det är dags att världen enas och gör något åt klimatfrågorna och att det går att förena minskade utsläpp med ekonomisk tillväxt och marknadsmässiga lösningar.

Marknadsmässiga lösningar? Menar statsministern dagens "avreglerade" elmarknad som driver upp efterfrågan, elpriset och utsläppen men hindrar investeringar och förutsätter planstyrning? Eller menar han kanske systemet med elcertifikat, som är ett uttryck för planstyrningen?

Samtidigt rapporterade SVT att de svenska industri- och energiföretagen släppte en halv miljon ton mer koldioxid 2006 än 2005, trots regeringens ambition att minska utsläppen.

Fredrik Reinfeldt befinner sig enligt SvD i USA med ett långsiktigt ambitiöst mål. Sverige ska som EU-ordförande 2009 kunna spela en roll för att knyta ihop förhandlingarna om ett nytt Kyoto-avtal. Då vore det ju bra med lite större trovärdighet.

Det ultimata klimathyckleriet

Företag vars nuvarande roller till stor del är oförenliga med en lösning av klimatfrågan och därför medverkar i Vattenfalls "3C-initiativ" träffade på torsdagen Tysklands förbundskansler Angela Merkel och framförde krav på en global politik för att minska utsläppen av växthusgaser utan att det ska påverka företagens roller. Pressmeddelande från Vattenfall.

Problemet med Göran Persson

Problemet med Göran Persson är inte att han kommer att jobba för särintressen på JKL. Problemet är att han gjorde det under 10 år som statsminister.

Cirkus med Svensk Energi

Branschorganisationen Svensk Energi har haft årsmöte på Cirkus. Så passande! För huvudnummret stod näringsminister Maud Olofsson.

Citat från Mauds tal: "Sverige kan ta en ledande roll i detta arbete (med klimatutmaningen). Ni (kraftmaffian) är mycket viktiga i denna omställning då vi måste rädda klimatet. Vi gör det för våra barns och barnbarns skull."

SVT: fixat och klart

SVT: Världen kan räddas. Tekniken finns och inte kostar det något heller. Och grodorna, som tidigare riskerade att utrotas, tävlar nu i körsång.

A piece of cake?

IPCC:s ordförande Rajendra Pachauri, vid dagens presentation av rapporten "Mitigation of Climate Change":

"What is an extremely powerful message in this report is the need for human society as a whole to start looking at changes in lifestyle and consumption patterns."

SVT-klipp.

Snacka om understatement

Energimarknadsinspektionen konstaterar i en ny undersökning att svenska elnätsföretag skulle kunna bli mer kostnadseffektiva, enligt en artikel i Dagens Industri. Snacka om understatement....

Horden av elnätsföretag är ju bara en kvarleva av 1902 års monopollagstiftning. I den tilldelades nätägarna en säljande roll för att elnäten skulle kunna kopplas ihop men att det fortfarande skulle se ut som att elen kunde säljas av fristående kraftproducenter. Alla elnätsföretag borde alltså slås ihop till ett enda (statligt) bolag i samband med att avregleringen av elmarknaden görs om i grunden.

Läs mer, exempelvis Putin, Gazprom, Merkel & Vattenfall.

Vimsig i kolan

På DN debatt argumenterade igår PG Gyllenhammar bland annat för att Vattenfall måste bli större "för att hävda sig i konkurrensen". Det är ju märkligt att PG inte insett att el är en kollektiv vara som inte kan säljas av fristående kraftproducenter.

Klimatmål och förlorade jobb

EU:s miljöministrar enades i går om att minska utsläppen av koldioxid med 20 procent fram till 2020. Finland och en handfull andra länder har motsatt sig förslaget. Finland beräknas förlora 60.000 jobb inom industrier som förbrukar mycket el, om 20 procentmålet ska nås. Det är en självklar följd av att introducera kostnader för koldioxid på en felkonstruerad elmarknad. Miljöminister Andreas Carlgren tror inte på de finska slutsatserna.

Omreglera och isolera den nordiska elmarknaden!

SVT-notis och videoklipp.

Är elmarknaden europeisk?

El handlas på elnätet. Konsumenternas sammanlagda förbrukning styr behovet av kraftverk och det aktuella priset på marknaden. En fungerande elmarknad är alltså ett elnät inom vilket alla anslutna konsumenter och producenter kan handla till samma aktuella pris. Om det finns överföringsbegränsningar i ett stort sammankopplat elnät så kommer det att fungera som flera separata elmarknader. Den nordiska elmarknaden är till exempel rätt ofta uppdelad i ett antal mindre marknader.

En länk mellan två marknader fungerar i princip som en stor producerande eller konsumerande anläggning i prisbildningen, beroende på i vilken riktning kraften i länken flödar. Överföringskapaciteten mellan det nordiska och det västeuropeiska elsystemet är cirka 2000 MW (kolla den aktuella exporten/importen här , välj Tyskland/Polen) medan den nordiska marknaden (just nu) omsätter cirka 40.000 MW och den europeiska kanske tio gånger mer. Effekten 2000 MW motsvarar kapaciteten i två reaktorer i Ringhals.

Elmarknaden är alltså inte europeisk.

Blir konkurrensen bättre med fler aktörer?

Antag att det finns etthundra kraftverk på elmarknaden och att de, helt hypotetiskt, har en rörlig kostnad på 1, 2, 3, osv. upp till 100 öre/kWh. För att täcka den sammanlagda förbrukningen i nätet till ett lägsta pris ska de kopplas in i kostnadsordning. Oberoende av vem som är ägare. Antalet ägare har alltså ingen betydelse för konkurrensen på elmarknaden.

Ett annat sätt att uttrycka saken: El är en kollektiv vara

Citat Maud Olofsson

Maud Olofsson, i en diskussion om vikten av en mer "europeisk" elmarknad under den öppna utfrågningen om basindustrins elförsörjnig i riksdagens näringsutskott:

– "När det gäller överföringskapaciteteten så tycker jag att ja, den nordiska marknaden fungerar ju bäst åtminstone (skratt) av många internationella marknader och kommer att tjäna som en förebild. Därför är det viktigt att också se till att överföringskapaciteten byggs ut och blir bättre."

Tid 9.45 in i detta videoklipp:

Öppen utfrågning om basindustrins elförsörjning

Recension av öppen utfrågning om basindustrins elförsörjning, tisdagen den 13 februari 2007: Resonemanget blev lika märkligt som det brukar bli, när alla vet att elmarknaden är helt felkonstruerad men ingen vågar säga det rakt ut. Och istället spelar med i spelet.

När el handlas med långa avtal kan konsumenterna koppla in hur mycket förbrukning som helst vid vilket pris som helst. Den faktiska elen kan alltså inte prissättas i konsumentledet. Följden är att producenterna (trots stigande efterfrågan) inte kan säkra investeringar genom att teckna kontrakt. På den nuvarande elmarknaden kan därför producenterna bara växa och konkurrera på ett sätt. Genom att trissa upp spotpriserna, fylla kassorna och köpa upp varandra. Med det nuvarande regelverket som bas skapas kraftjättar som felaktigt kan värderas till fantasisummor. I kraft av sin storlek förväntas de erbjuda basindustrin långa avtal till förmånliga priser. Ju större producenter, ju bättre villkor för basindustrin tycks argumentet vara.

Utfrågningen inleddes med att tunga representanter för fack och basindustri beskrev det prekära läget på elmarknaden. Och för att lösa problemen (som beror på att el handlas med långa avtal) skulle basindustrin behöva ännu längre avtal. Till rimliga priser. Idag däremot sägs basindustrin möta nivåer på +40 öre/kWh i nya avtal. Budskap - vi lägger ner.

Producentsidan får säga sitt. Vattenfall betonar sitt gemensamma intresse med basindustin när det gäller långa avtal men också för gemensamma investeringar i ny produktion. Fortums vd Mikael Lilius talar om den globala utmaningen, enorma investringsbehov, men att ny kraft kommer att vara dyr. Enbart de fasta kostnaderna för ny kärnkraft ligger på cirka 40(!) öre/kWh , enligt Lilius.

Utskottets konsensus: Basindustrin måste istället för långa avtal erbjudas ägarandelar i Vattenfall. Den felfungerande elmarknaden kan därmed användas som ett motiv för att påbörja en privatisering och utförsäljning av Vattenfall till ett upptrissat värde, med stöd av det socialdemokratiska partiet.

Helt hysteriskt. Löser det problemen på elmarknaden?

Näringsutskottets utfrågning: länk till info och webb-tv

Mycket väsen om fel ting

Veckan som gick fortsatte så drevet om kärnkraften att fylla tidningar och tv. Kryddat med artiklar av typen rusning efter billigare elavtal och idol-chatt med Vattenfalls vd Lars G Josefsson på di.se.

Under den gångna veckan arrangerade också riksdagens näringsutskott i tisdags en öppen utfrågning om basindustrins elförsörjning och den prekära situationen på elmarknaden, som naturligtvis är en följd av den förda energipolitiken. På torsdagen tog sedan EU:s energiministrar enligt näringsdepartementet ett viktigt beslut vid energirådets möte i Bryssel om att skapa en minst lika dålig energipolitik på EU-nivå! Om detta knappast ett knyst. Di. se hade en liten blänkare om utskottets hearing, "Industrin kräver kraftåtgärder" och e24.se en om EU-mötet, "EU-stöd för ny energipolitik".

Har Maud gått och blivit synsk?

När näringsminsister Maud Olofsson efter att ha träffat Vattenfalls ledning på morgonen den 9 februari höll presskonferens antydde hon att problemen med kärnkraften trots vidtagna åtgärder skulle fortsätta (tid 3.30 i videoklippet)

- "Dom vidtagna åtgärderna är kraftfulla men det återstår att se om det räcker".

Och visst fortsatte kärnkraftsåpan. Maud Olofsson från Högfors och Saida Andersson från Boden, lika som bär?