fredag, september 14, 2007
Symptomatiskt
Di.se rapporterar om att SCA storinvesterar i vindkraft. På den felavreglerade elmarknaden sker investeringar bara i produktion som är kraftigt politiskt subventionerad och dessutom i första hand på initiativ från konsumentsidan, inte producentsidan. Stora konsumenter försöker köpa sig fria från effekterna av felavregleringen. SCA är bara ett exempel.
Skiten är en bluff, helt enkelt..
Di.se berättar idag att konkurrensmyndigheterna nu återigen analyserat elmarknaden. Igår presenterade de en rapport där det slås fast att "konkurrensen är för dålig". För att "förbättra situationen" föreslår myndigheterna ett antal åtgärder, bland annat timmätning. Men med timmätning på dagens elmarknad skulle incitamenten att "köpa el" med fastprisavtal bara öka och konsumenternas möjligheter att sänka det faktiska elpriset minska!
Problemet är att hela skiten är en bluff och då hade de ju varit bättre om konkurrensmyndigheterna kastade lite ljus över den lilla omständigheten. Istället för att bluffa på som vanligt.
Elen handlas ju faktiskt på elnätet mellan dels all utrustning som förbrukar el och dels all utrustning som producerar el. Det finns alltså inga enskilda aktörer i den fysiska elhandeln. Enskilda "aktörer" kan varken handla eller konkurrera med varandra, på grund av att el är en kollektiv vara som handlas momentant, direkt på elnätet. Den sammanlagda aktuella förbrukningen styr behovet av kraftverk och priset på nätet. För att kunna minska den sammanlagda förbrukningen och sänka priset på elmarknaden måste kunsumentsidan handla el till just aktuellt pris. Det behövs dock inte någon timmätning för alla som Konkurrensverkets generaldirektör Claes Norgren påstår. Det går alldeles utmärkt att avräkna konsumenter med låg förbrukning efter den timvisa schablonprofil som finns i varje lokalt nätområde.
Problemet är att hela skiten är en bluff och då hade de ju varit bättre om konkurrensmyndigheterna kastade lite ljus över den lilla omständigheten. Istället för att bluffa på som vanligt.
Elen handlas ju faktiskt på elnätet mellan dels all utrustning som förbrukar el och dels all utrustning som producerar el. Det finns alltså inga enskilda aktörer i den fysiska elhandeln. Enskilda "aktörer" kan varken handla eller konkurrera med varandra, på grund av att el är en kollektiv vara som handlas momentant, direkt på elnätet. Den sammanlagda aktuella förbrukningen styr behovet av kraftverk och priset på nätet. För att kunna minska den sammanlagda förbrukningen och sänka priset på elmarknaden måste kunsumentsidan handla el till just aktuellt pris. Det behövs dock inte någon timmätning för alla som Konkurrensverkets generaldirektör Claes Norgren påstår. Det går alldeles utmärkt att avräkna konsumenter med låg förbrukning efter den timvisa schablonprofil som finns i varje lokalt nätområde.
torsdag, september 13, 2007
Wolodarski har inte förstått
Under rubriken "Centerns nya kläder" på DN:s ledarsida argumenterar idag Peter Wolodarski för investeringar i mer kärnkraft för att lösa klimatfrågan. Det kan man ju göra men problemet är att el är en kollektiv vara. Investeringar i mer kapacitet på den nuvarande elmarknaden kommer alla del del i form av ett sänkt elpris medan den som investerar själv får stå för kostnaden. Den som investerar är en loooser och då hjälper inga önsketänkanden i världen.
tisdag, september 11, 2007
De fyras gäng
Kina: Den benämning på en maoistisk gruppering av ledare inom Kinas kommunistiska parti som av de post-Maoistiska ledarna utpekades som ansvariga för de brott som begåtts under kulturrevolutionen (fri tolkning efter Wikipedia).
Sverige: Den benämning på en maudistisk gruppering av ledare (Andreas, Maud, Eskil, Åsa) inom Sveriges centerparti som av de post-Maudistiska ledarna förhoppningsvis kommer att utpekas som ansvariga för de brott som begåtts under klimatrevolutionen (fri tolkning efter presskonferensen om klimatmiljarden och "de fyras uppdrag", 20 minuter från start).
Sverige: Den benämning på en maudistisk gruppering av ledare (Andreas, Maud, Eskil, Åsa) inom Sveriges centerparti som av de post-Maudistiska ledarna förhoppningsvis kommer att utpekas som ansvariga för de brott som begåtts under klimatrevolutionen (fri tolkning efter presskonferensen om klimatmiljarden och "de fyras uppdrag", 20 minuter från start).
Den maudistiska samhällsordningen
Regeringen (eller rättare sagt Centerpartiet) presenterade idag satsningarna inom den sk. klimatmiljarden. En stor del av pengarna, 310 miljoner, går till "energieffektivisering".
– Vi måste få människor att bli mer energismarta. Både företag och enskilda måste spara energi för den sparade kilowattimmen är den mest miljövänliga och den mest ekonomiska, säger näringsminister Maud Olofsson.
Borde det inte vara i allas intresse, företag, institutioner, att själva satsa på det?
– Men det finns brist på kunskap. Hur gör jag för att mitt hus ska bli energismart? Hur gör jag i mitt företag för att minska energiförbrukningen? Det kan jag behöva lite hjälp med.
340 miljoner går till "hållbara städer", maudistiska modellsamhällen där värmen och elen produceras i biobränsleeldade kraftverk och människorna åker i bussar som går på biogas. 140 miljoner går till utveckling av "andra generationens drivmedel". Resten av pengarna går bland annat till att reda ut hur i herrans namn jord- och skogsägare ska kunna leverera all den biomassa ska brännas med den förda politiken.
Allt utan att det finns några prisincitament som styr ett rationellt beteende. Klippt från Ekot och DN.
Centerns politik sågas av Miljöpartiet och Socialdemokraterna (SvD). Dom vill ha ännu mer (!) planhushållning, dock inte för att kunna direktsmörja de egna leden och utan att de kallar sig för borgerliga.
– Vi måste få människor att bli mer energismarta. Både företag och enskilda måste spara energi för den sparade kilowattimmen är den mest miljövänliga och den mest ekonomiska, säger näringsminister Maud Olofsson.
Borde det inte vara i allas intresse, företag, institutioner, att själva satsa på det?
– Men det finns brist på kunskap. Hur gör jag för att mitt hus ska bli energismart? Hur gör jag i mitt företag för att minska energiförbrukningen? Det kan jag behöva lite hjälp med.
340 miljoner går till "hållbara städer", maudistiska modellsamhällen där värmen och elen produceras i biobränsleeldade kraftverk och människorna åker i bussar som går på biogas. 140 miljoner går till utveckling av "andra generationens drivmedel". Resten av pengarna går bland annat till att reda ut hur i herrans namn jord- och skogsägare ska kunna leverera all den biomassa ska brännas med den förda politiken.
Allt utan att det finns några prisincitament som styr ett rationellt beteende. Klippt från Ekot och DN.
Centerns politik sågas av Miljöpartiet och Socialdemokraterna (SvD). Dom vill ha ännu mer (!) planhushållning, dock inte för att kunna direktsmörja de egna leden och utan att de kallar sig för borgerliga.
fredag, september 07, 2007
Tokerier på di.se
I går publicerade di.se en artikel från TT. Höjd elskatt i budgeten – Elen kommer att bli dyrare nästa år. Som plåster på såren följer man idag upp med en ny artikel: Lägre elpris i höst!
Jonas Almquist, Sverige-vd för Bergen Energi (och en gammal bekant) intervjuas. "Mycket talar för att elpriset ska ner ytterligare i höst" (fast det har stigit från 20 till 33 öre/kWh sen i somras).
"Vattenmagasinen är väldigt välfyllda" (fast bara i södra Norge, i Sverige ligger magasinsnivåerna i stort sett på medianvärdet för säsongen).
"De måste köra för fullt, därför har vi det här låga priset" (fast DI publicerade en artikel med rubriken "Billig norsk el når inte fram" för en dryg vecka sedan).
"Ett normalt höstväder betyder mer regn och därmed fortsatt prispressande maxleveranser från vattenkraftverken" (fast man längst ner i artikeln kan läsa att det (helt riktigt) är kolkraften som oftast styr elpriset och att höjd skatt på kärn- och vattenkraft dessutom inte får någon inverkan på elpriset för slutkonsumenten.
Jonas Almquist, Sverige-vd för Bergen Energi (och en gammal bekant) intervjuas. "Mycket talar för att elpriset ska ner ytterligare i höst" (fast det har stigit från 20 till 33 öre/kWh sen i somras).
"Vattenmagasinen är väldigt välfyllda" (fast bara i södra Norge, i Sverige ligger magasinsnivåerna i stort sett på medianvärdet för säsongen).
"De måste köra för fullt, därför har vi det här låga priset" (fast DI publicerade en artikel med rubriken "Billig norsk el når inte fram" för en dryg vecka sedan).
"Ett normalt höstväder betyder mer regn och därmed fortsatt prispressande maxleveranser från vattenkraftverken" (fast man längst ner i artikeln kan läsa att det (helt riktigt) är kolkraften som oftast styr elpriset och att höjd skatt på kärn- och vattenkraft dessutom inte får någon inverkan på elpriset för slutkonsumenten.
10.000, tack....
I Sundsvalls tidning är ämnet för dagen energi- och miljö på debatt- och ledarplats.
"Det råder ingen tvekan om att vi måste få ner utsläppen, men det måste gå att kombinera med en levande landsbygd. Hur detta skall gå till är tiotusenkronorsfrågan."
Problemet är att både CO2 och el är kollektiva nyttigheter. Koldioxiden global och elen regional, avgränsad till ett begränsat fysiskt ledningsnät. Lösningen är ett pris på CO2:n globalt och ett pris på elen varje nät (typ hela Sverige eller Norden). Om priset på CO2 styrs av den aktuella ppm-halten i atmosfären har alla incitament att minska de sammanlagda utsläppen och sänka priset på CO2. Om alla handlar elen till samma aktuella pris (direkt på nätet) kan konsumenterna minska den sammanlagda förbrukningen, som styr det aktuella priset på elmarknaden. Ja, konsumenterna skulle tom kunna minska utsläppen av koldioxid från elproduktion och sänka det globala priset på CO2.
Att som idag utforma elmarknaden så att det ser ut som ett elen handlas med individuella och i tiden utsträckta "elavtal" är inte bara förödande för den regionala konkurrensförmågan utan även för möjligheterna att hantera den globala växthuseffekten.
Läs mer: Vi är på 450, ska till 400
"Det råder ingen tvekan om att vi måste få ner utsläppen, men det måste gå att kombinera med en levande landsbygd. Hur detta skall gå till är tiotusenkronorsfrågan."
Problemet är att både CO2 och el är kollektiva nyttigheter. Koldioxiden global och elen regional, avgränsad till ett begränsat fysiskt ledningsnät. Lösningen är ett pris på CO2:n globalt och ett pris på elen varje nät (typ hela Sverige eller Norden). Om priset på CO2 styrs av den aktuella ppm-halten i atmosfären har alla incitament att minska de sammanlagda utsläppen och sänka priset på CO2. Om alla handlar elen till samma aktuella pris (direkt på nätet) kan konsumenterna minska den sammanlagda förbrukningen, som styr det aktuella priset på elmarknaden. Ja, konsumenterna skulle tom kunna minska utsläppen av koldioxid från elproduktion och sänka det globala priset på CO2.
Att som idag utforma elmarknaden så att det ser ut som ett elen handlas med individuella och i tiden utsträckta "elavtal" är inte bara förödande för den regionala konkurrensförmågan utan även för möjligheterna att hantera den globala växthuseffekten.
Läs mer: Vi är på 450, ska till 400
torsdag, september 06, 2007
ERA – Grönköpings veckoblad
Elbranschens egen tidning ERA rapporterar att elhandelsbolaget Norsk Hydro nu helt övergår till el från vattenkraft. "Företagets kunder gör därmed en stor miljöinsats utan att behöva göra någonting alls".
- En så här ny produkt måste vara enkel och begriplig för kunden, säger Kenneth Johansson, Affärsområdeschef El på Norsk Hydro.
Att elen verkligen kommer uteslutande från vattenkraft garanteras. Detta genom GoO (Guarantee of Origin) – garantin för att all el som köps in följer de regler som EU satt upp för produktion av förnyelsebar energi.
Uppdatering: ERA får toppbetyg. Tidningen ERA har nu låtit opinionsundersökningsföretaget ARS Research fråga läsarna om vad de tycker. Resultatet blev snudd på överbetyg, tidningen bedömdes bland annat som mycket informativ, aktuell, saklig och trovärdig.
- En så här ny produkt måste vara enkel och begriplig för kunden, säger Kenneth Johansson, Affärsområdeschef El på Norsk Hydro.
Att elen verkligen kommer uteslutande från vattenkraft garanteras. Detta genom GoO (Guarantee of Origin) – garantin för att all el som köps in följer de regler som EU satt upp för produktion av förnyelsebar energi.
Uppdatering: ERA får toppbetyg. Tidningen ERA har nu låtit opinionsundersökningsföretaget ARS Research fråga läsarna om vad de tycker. Resultatet blev snudd på överbetyg, tidningen bedömdes bland annat som mycket informativ, aktuell, saklig och trovärdig.
Liberalism i nya kläder
Inför folkpartiets kommande landsmöte rapporterar politikerbloggen under rubriken "FP-motion: Lejonkungen beundrar sin förträffliga garderob" att folkpartisten Claes Lerén vill ha ett liberalt ledarskap för folkpartiet.
"Vi har en partiledning som tycker att Liberalism är en snällfälla och att vi svenskar ska ha Kina som mönster för vårt näringsliv".
"Vi har en partiledning som tycker att Liberalism är en snällfälla och att vi svenskar ska ha Kina som mönster för vårt näringsliv".
onsdag, september 05, 2007
Minst två fel
Såpoperan kring priserna på utsläppsrätter och hur de påverkar priset på elmarknaden fortsätter. Enligt en artikel på di.se "sågar" experter i en färsk (inte klar) studie marknaden för EU:s nya utsläppsrätter för koldioxid. "Utsläppsrätterna är för dyra och elen kan bli billigare". Det måste naturligtvis kommenteras:
Fel nr 1. Prisbildningen på el fungerar bara om alla handlar elen till samma aktuella pris. Då kan konsumenterna minska den sammanlagda förbrukningen som styr priset på marknaden och tom kanske minska på utsläppen av koldioxid från elproduktion.
Fel nr 2. Prisbildningen på CO2 fungerar bara om priset styrs av den aktuella ppm-halten i atmosfären. Då har alla inblandade skäl att minska de sammanlagda utsläppen och sänka priset på CO2.
Fel nr 1. Prisbildningen på el fungerar bara om alla handlar elen till samma aktuella pris. Då kan konsumenterna minska den sammanlagda förbrukningen som styr priset på marknaden och tom kanske minska på utsläppen av koldioxid från elproduktion.
Fel nr 2. Prisbildningen på CO2 fungerar bara om priset styrs av den aktuella ppm-halten i atmosfären. Då har alla inblandade skäl att minska de sammanlagda utsläppen och sänka priset på CO2.
tisdag, september 04, 2007
Vi är på 450, ska till 400
Igår presenterade regeringens vetenskapliga råd för klimatfrågor sitt underlag för klimatpolitiken vid en intressant hearing (webb-tv). Några reflexioner:
Klimatet är känsligare och påverkas i högre grad av utsläppen än man hittills trott. För att nå tvågradersmålet bör därför koncentrationen av växthusgaser i atmosfären långsiktigt begränsas till 400 ppm. Idag är den 450 ppm (inte 380, det är siffra som nedjusterats med anledning av utsläppens nedkylande effekter) och har aldrig ökat så fort som nu!
Mot slutet av hearingen konstaterade Karin Bäckstrand, statsvetare från Lund och en av experter som skulle kommentera rådets rapport att växthuseffekten är ett gigantiskt marknadsmisslyckande och politiskt misslyckande. Underförstått att koldioxidproblematiken är ett free-rider-problem och att alla individuellt ser sig som vinnare när de inte betalar för sina utsläpp. Resten av hearingen ägnades dock i stort sett åt att diskutera lösningar som innebär att free-rider-problemet kvarstår! Vilket naturligtvis riskerar att bli ett ännu större politiskt misslyckande.
Ett annat free-rider-problem som inte diskuteras har med elmarknaden att göra. El är nämligen en kollektiv vara och konsumenterna kan bara sänka elpriset och minska utsläppen av koldioxid från elproduktion de handlar elen till aktuellt pris, direkt på nätet. På dagens felavreglerade elmarknad i Sverige, Norden och EU däremot handlas "elavtal" som driver upp priset och efterfrågan men paradoxalt nog samtidigt hindrar investeringar. Även monopolregerade elmarknader driver upp efterfrågan men där är det inga som helst problem med investeringarna. I Kina byggar man två kolkraftverk i veckan!
Så frågan är hur Sverige och EU ska kunna ta en ledarroll för att hantera de globala energi- och klimatproblem. Att introducera avgifter för koldioxid med den nuvarande elmarknaden resulterar bara i högre vinster för kraftbolagen och sämre konkurrenskraft för europeisk industri. Ska vi med hjälp av planekonomi försöka "tränga undan" billig fossileldad elproduktion på monopolreglerade elmarknader i andra delar av världen, eller?
Läs mer: tex. Effektiv klimathantering?
Relaterade artiklar: Kraftig minskning av utsläpp krävs (SvD), Kraftig minskning av utsläpp krävs (DN), Visa att ni menar allvar om miljön (ledare, Expressen)
Klimatet är känsligare och påverkas i högre grad av utsläppen än man hittills trott. För att nå tvågradersmålet bör därför koncentrationen av växthusgaser i atmosfären långsiktigt begränsas till 400 ppm. Idag är den 450 ppm (inte 380, det är siffra som nedjusterats med anledning av utsläppens nedkylande effekter) och har aldrig ökat så fort som nu!
Mot slutet av hearingen konstaterade Karin Bäckstrand, statsvetare från Lund och en av experter som skulle kommentera rådets rapport att växthuseffekten är ett gigantiskt marknadsmisslyckande och politiskt misslyckande. Underförstått att koldioxidproblematiken är ett free-rider-problem och att alla individuellt ser sig som vinnare när de inte betalar för sina utsläpp. Resten av hearingen ägnades dock i stort sett åt att diskutera lösningar som innebär att free-rider-problemet kvarstår! Vilket naturligtvis riskerar att bli ett ännu större politiskt misslyckande.
Ett annat free-rider-problem som inte diskuteras har med elmarknaden att göra. El är nämligen en kollektiv vara och konsumenterna kan bara sänka elpriset och minska utsläppen av koldioxid från elproduktion de handlar elen till aktuellt pris, direkt på nätet. På dagens felavreglerade elmarknad i Sverige, Norden och EU däremot handlas "elavtal" som driver upp priset och efterfrågan men paradoxalt nog samtidigt hindrar investeringar. Även monopolregerade elmarknader driver upp efterfrågan men där är det inga som helst problem med investeringarna. I Kina byggar man två kolkraftverk i veckan!
Så frågan är hur Sverige och EU ska kunna ta en ledarroll för att hantera de globala energi- och klimatproblem. Att introducera avgifter för koldioxid med den nuvarande elmarknaden resulterar bara i högre vinster för kraftbolagen och sämre konkurrenskraft för europeisk industri. Ska vi med hjälp av planekonomi försöka "tränga undan" billig fossileldad elproduktion på monopolreglerade elmarknader i andra delar av världen, eller?
Läs mer: tex. Effektiv klimathantering?
Relaterade artiklar: Kraftig minskning av utsläpp krävs (SvD), Kraftig minskning av utsläpp krävs (DN), Visa att ni menar allvar om miljön (ledare, Expressen)
söndag, september 02, 2007
Fog för misstänksamhet
Michael Wood, USA:s ambassadör i Stockholm och ivrig odlare av kontakter med svensk energiteknik och tidigare vd och delägare i medieföretaget Hanley Wood intervjuas i denna artikel på e24.se.
Sista frågan: Hur ser du på medierna efter din egen tid som mediechef? – Jag blir arg när journalister inte gör sitt jobb ordentligt, men det sker inte mer i Sverige än i exempelvis Washington Post.
”När alla säger samma sak ska ni bli mycket misstänksamma”, brukade jag säga till journalisterna i mitt företag.
Som när alla börjar kalla centern för ett nyliberalt parti?
Sista frågan: Hur ser du på medierna efter din egen tid som mediechef? – Jag blir arg när journalister inte gör sitt jobb ordentligt, men det sker inte mer i Sverige än i exempelvis Washington Post.
”När alla säger samma sak ska ni bli mycket misstänksamma”, brukade jag säga till journalisterna i mitt företag.
Som när alla börjar kalla centern för ett nyliberalt parti?
Dirty dancing
I en artikel på e24.se med rubriken "Vattenfalls dyra omstart" beskriver journalisten Tomas Lundin ingående hur Vattenfall, trots att det i sak visade sig vara ogrundat, i somras fick löpa gatlopp i tyska medier. Precis efter att Angela Merkel hade klubbat igenom allt som Vattenfall önskade sig under det tyska ordförandeskapet i EU.
Jag noterar att problemen med diverse olika kärnkraftverk brukar komma då det kan vara lämpligt att avstyra fokus från Vattenfalls mycket omfattande politiska spel för att skydda sin roll, sin makt och sina intäkter. Betänk att elmarknaden trots allt är en bluff och energi- och klimatpolitiken ett planekonomiskt spel som enbart tillfredsställer särintressen.
Läs mer: Om vad kan man bluffa?
Jag noterar att problemen med diverse olika kärnkraftverk brukar komma då det kan vara lämpligt att avstyra fokus från Vattenfalls mycket omfattande politiska spel för att skydda sin roll, sin makt och sina intäkter. Betänk att elmarknaden trots allt är en bluff och energi- och klimatpolitiken ett planekonomiskt spel som enbart tillfredsställer särintressen.
Läs mer: Om vad kan man bluffa?
Det finns en enkel lösning
En av alla kommentarer (nr 78) till denna artikel på di.se med braskande rubriken "KLOTET I KRIS - Inlandsisen smälter bort":
Det finns en enkel lösning: Det räcker med att skapa ett pris på CO2. Det borde styras av den aktuella ppm-halten i atmosfären. Då har alla inblandade skäl att minska de sammanlagda utsläppen och sänka priset på CO2.
Och ett pris på el i elnätet. Då har konsumenterna skäl minska den sammanlagda förbrukningen, som styr det aktuella priset på elmarknaden, sänka elpriset och även minska utsläppen av koldioxid från elproduktion.
Det gäller helt enkelt att prissätta kollektiva varor och nyttigheter på ett lite smartare sätt än idag.
Det finns en enkel lösning: Det räcker med att skapa ett pris på CO2. Det borde styras av den aktuella ppm-halten i atmosfären. Då har alla inblandade skäl att minska de sammanlagda utsläppen och sänka priset på CO2.
Och ett pris på el i elnätet. Då har konsumenterna skäl minska den sammanlagda förbrukningen, som styr det aktuella priset på elmarknaden, sänka elpriset och även minska utsläppen av koldioxid från elproduktion.
Det gäller helt enkelt att prissätta kollektiva varor och nyttigheter på ett lite smartare sätt än idag.
fredag, augusti 31, 2007
Spelar roll?
Ekonominyheterna berättar om att en ny "aktör" på måndag ska äntra den svenska elmarknaden med ett erbjudande som "tros förändra konkurrenssituationen".
Spelar roll? Det är den sammanlagda förbrukningen som styr behovet av kraftverk och det aktuella priset på elmarknaden. El handlas egentligen inte mellan "aktörer" utan mellan all utrustning som kopplas till elnätet och som förbrukar respektive producerar el. Och problemet är att förbrukarna inte handlar elen till det aktuella priset, direkt på elnätet.
Spelar roll? Det är den sammanlagda förbrukningen som styr behovet av kraftverk och det aktuella priset på elmarknaden. El handlas egentligen inte mellan "aktörer" utan mellan all utrustning som kopplas till elnätet och som förbrukar respektive producerar el. Och problemet är att förbrukarna inte handlar elen till det aktuella priset, direkt på elnätet.
Maudifierad yttrandefrihet
Europakonventionen: "Denna rätt innefattar åsiktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella gränser."
Maud Olofsson: "-Jag tycker att vi ska ha ett gemensamt kansli där vi diskuterar gemensamma saker. Både i förnyelsen men också om hur vi för ut politiken och hur vi påverkar den allmänna debatten."
Klippt från denna artikel på SVT.
Maud Olofsson: "-Jag tycker att vi ska ha ett gemensamt kansli där vi diskuterar gemensamma saker. Både i förnyelsen men också om hur vi för ut politiken och hur vi påverkar den allmänna debatten."
Klippt från denna artikel på SVT.
Det rätta svaret
E24.se vill inte vara sämre än nyss nämnda DinaPengar och ställer frågan: "Bundet eller rörligt elavtal?".
Det rätta svaret är: inget avtal över huvud taget, för att köpa fysisk el. Den sammanlagda förbrukningen styr det aktuella priset på elmarknaden. Konsumenterna kan bara minska den sammanlagda förbrukningen om de handlar elen till det aktuella priset direkt på nätet, utan avtal och utan "leverantörer".
Det rätta svaret är: inget avtal över huvud taget, för att köpa fysisk el. Den sammanlagda förbrukningen styr det aktuella priset på elmarknaden. Konsumenterna kan bara minska den sammanlagda förbrukningen om de handlar elen till det aktuella priset direkt på nätet, utan avtal och utan "leverantörer".
Bluffmakarna som lurade världen, del 2
I onsdags publicerade DinaPengar.se som tidigare nämnts en artikel under rubriken "Bluffmakarna som lurade världen". Kunde möjligen elbolagen utgöra ett aktuellt exempel undrade jag. Idag följer DinaPengar.se upp med den braskande huvudnyheten "BYT ELBOLAG OCH TJÄNA 3.995 KRONOR". Grattis, alla förvirrade stackars elkonsumenter!
torsdag, augusti 30, 2007
"Vattenfall finns inte"
Kopplar man ihop två elnät med ett kraftverk i varje nät så måste förbrukningen i det sammankopplade nätet täckas av bägge kraftverken. Fysisk el kan alltså inte säljas av fristående producenter i ett sammankopplat elnät.
Läs mer: Vad är en kraftproducent?
Läs mer: Vad är en kraftproducent?
onsdag, augusti 29, 2007
Bluffmakarna som lurade världen
DinaPengar.se har idag en liten artikel om ett antal bedragare som lurat världen. En av dessa sålde till exempel Eiffeltornet i Paris, två gånger till och med, naturligtvis utan att vara ägare till tornet. Här ett aktuellt fall från Sverige: Man kan också sälja el utan att egentligen kunna sälja el. Två gånger till och med!
Elmarknaden är egentligen extremt enkel. Fysisk el handlas genom att koppla utrustning som förbrukar alternativt producerar el till elnätet. Den sammanlagda förbrukningen styr behovet av kraftverk och det aktuella priset på elen. Elmarknaden består alltså egentligen bara av ett nät på vilket alla borde handla elen till samma aktuella pris. Då har konsumentsidan skäl att minska den sammanlagda förbrukningen och sänka priset på marknaden och producentsidan skäl att koppla in kraftverk i en sammantaget optimal kostnadsordning när priset stiger.
Skälet till fysisk el idag ser ut att handlas mellan enskilda konsumenter, producenter och andra aktörer har med elmarknadens historik att göra. De första elnäten byggdes av ensamma producenter och eftersom alla som kopplade in förbrukning köpte elen från samma kraftverkägare kunde producenterna teckna långa kontrakt med konsumenterna i näten. Det gick naturligtvis bara fram till att nät med olika producenter skulle kopplas ihop. Om exempelvis två nät med ett kraftverk i varje nät kopplas ihop måste förbrukningen täckas av bägge kraftverken i det sammankopplade nätet. El kan alltså inte säljas av flera producenter i ett sammankopplat elnät. Genom att införa ett nytt kontraktstecknande mellanled kan man emellertid skapa ett sådant intryck. Tecknar konsumenterna kontrakt med ett gäng elsäljare som i sin tur verkar köpa elen av gäng producenter kan det ju verka som att elen handlas mellan en mängd enskilda aktörer. Redan 1902 infördes en lagstiftning som formellt tilldelade de enskilda nätägarna en säljande roll. Trots att näten fysiskt kopplades ihop kunde därmed de enskilda nätägarna fortsätta att teckna individuella kontrakt med konsumenterna näten. Vid ”avregleringen” 1996 överfördes egentligen bara den säljande rollen från de befintliga nätägarna till ännu ett (onödigt) mellanled. Därför ser det idag ut som att elen handlas med individuella avtal mellan 5 miljoner konsumenter, drygt hundra elsäljare och ett antal producenter. Dessutom vid sidan av ett nät som är uppdelat i runt 200 olika nätbolag.
Och det leder inte till att elpriset sjunker.
Elmarknaden är egentligen extremt enkel. Fysisk el handlas genom att koppla utrustning som förbrukar alternativt producerar el till elnätet. Den sammanlagda förbrukningen styr behovet av kraftverk och det aktuella priset på elen. Elmarknaden består alltså egentligen bara av ett nät på vilket alla borde handla elen till samma aktuella pris. Då har konsumentsidan skäl att minska den sammanlagda förbrukningen och sänka priset på marknaden och producentsidan skäl att koppla in kraftverk i en sammantaget optimal kostnadsordning när priset stiger.
Skälet till fysisk el idag ser ut att handlas mellan enskilda konsumenter, producenter och andra aktörer har med elmarknadens historik att göra. De första elnäten byggdes av ensamma producenter och eftersom alla som kopplade in förbrukning köpte elen från samma kraftverkägare kunde producenterna teckna långa kontrakt med konsumenterna i näten. Det gick naturligtvis bara fram till att nät med olika producenter skulle kopplas ihop. Om exempelvis två nät med ett kraftverk i varje nät kopplas ihop måste förbrukningen täckas av bägge kraftverken i det sammankopplade nätet. El kan alltså inte säljas av flera producenter i ett sammankopplat elnät. Genom att införa ett nytt kontraktstecknande mellanled kan man emellertid skapa ett sådant intryck. Tecknar konsumenterna kontrakt med ett gäng elsäljare som i sin tur verkar köpa elen av gäng producenter kan det ju verka som att elen handlas mellan en mängd enskilda aktörer. Redan 1902 infördes en lagstiftning som formellt tilldelade de enskilda nätägarna en säljande roll. Trots att näten fysiskt kopplades ihop kunde därmed de enskilda nätägarna fortsätta att teckna individuella kontrakt med konsumenterna näten. Vid ”avregleringen” 1996 överfördes egentligen bara den säljande rollen från de befintliga nätägarna till ännu ett (onödigt) mellanled. Därför ser det idag ut som att elen handlas med individuella avtal mellan 5 miljoner konsumenter, drygt hundra elsäljare och ett antal producenter. Dessutom vid sidan av ett nät som är uppdelat i runt 200 olika nätbolag.
Och det leder inte till att elpriset sjunker.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)