Inte utan en ny elmarknad

Sverige ställer sig bakom Tysklands ambition att minska utsläppen av växthusgaser inom EU med 30 procent till år 2020 (DN Debatt 18/12). Det fungerar bara med en ny elmarknad.

El handlas på elnätet mellan alla som samtidigt kopplar in förbrukning respektive produktion. Den sammanlagda förbrukningen styr behovet av kraftverk och det aktuella priset på marknaden. El är alltså en kollektiv vara med ett kollektivt pris. Självklart måste alla handla till samma aktuella pris för att marknaden ska fungera!

På dagens elmarknad däremot ska konsumenterna försöka sänka priset genom att teckna individuella kontrakt. Priskänsliga och aktiva konsumenter får då ett lägre pris än mindre priskänsliga och passiva. Dessutom binder priskänsliga konsumenter gärna sitt kontraktspris, just på grund av att de är priskänsliga. Resultatet blir att konsumenterna förbrukar alldeles för mycket när det aktuella priset är högt och alldeles för lite om priset mot förmodan skulle bli lågt. Behovet av billig basproduktion minskar relativt sett medan behovet av dyr toppkraftproduktion ökar. Därför går det inte att införa externa kostnader för växthusgaser i prisbildningen på elmarknaden utan att det får andra effekter än högre vinster för kraftbolagen.

Det är ingen tillfällighet att Vattenfalls vd Lars G Josefsson är förbundskansler Angela Merkels rådgivare i frågor som rör klimatförändringen.

Rundgång

Förre statssekreteraren vid miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet Stefan Stern har utsetts till vd för branschföreningen Svensk Fjärrvärme. Han efterträder Ola Alterå, som i oktober utsågs till statssekreterare vid miljödepartementet. Notis i branschens tidning ERA. Ola Alterå var som tidigare nämnts vd på just Svensk Fjärrvärme.

Elmarknaden – ett juridiskt luftslott

På vanliga marknader används avtal för att exakt definiera ett utbyte av en vara eller tjänst mellan två parter. Elmarknaden är dock speciell. På elmarknaden finns det egentligen inga motparter som kan handla med varandra. Alla som förbrukar köper nämligen elen av alla som samtidigt producerar den. Avtalen på på den nuvarande elmarknaden har därför en helt och hållet omvänd funktion. De är till för att definiera parterna!

I ett vanligt "leveransavtal" för el specificeras i och för sig ett pris, men inte vilken mängd som ska utbytas till detta pris. Det viktiga i avtalet är i själva verket att definiera "köparen" och "säljaren". Ellagstiftningen och andra centrala förordningar och avtal kompletterar det juridiska luftslottet. Detta illustreras på ett bra sätt i den begreppsmodell som Svenska Kraftnät tagit fram för att "förklara begrepp som finns på elmarknaden och deras inbördes sammanhang". I läsanvisningens kapitel 2.8.2 kan man läsa föjande text:

"Genom en överenskommelse mellan två parter, ett avtal, tilldelas ett företag en specifik roll, dvs. blir aktör på elmarknaden. T.ex. en elproducent utnämns till balansansvarig genom ett balansansvarsavtal. Ett företag kan ha flera roller, t.ex. ett företag kan både vara balansansvarig och leverantör".

På sikt, skriver Svenska Kraftnät, kommer begreppsmodellen även att uppdateras med begrepp som gäller för naturgasmarknaden.

Vad är en kraftproducent?

Det fina med utsläppshandeln

Fördelen med den nya privata trendhandeln med utsläppsrätter är att alla blir nöjda. Miljömedvetna konsumenter kan betala lite extra och med gott samvete släppa ut minst lika mycket som tidigare. Andra slipper betala och kan också släppa ut minst lika mycket som tidigare. Svenska Naturskyddsföreningen tjänar pengar.

Rapporter: Allt är "fina fisken"!

I veckan publicerades ett antal rapporter som i vanlig ordning beskriver sakernas tillstånd som "fina fisken", för att använda ett aktuellt uttryck.

I torsdags konstaterade Energimarknadsinspektionen i ett pressmeddelande att "risken för elbrist i vinter är mycket liten, men det är viktigt med beredskap för framtiden". I själva rapporten erkände man i och för sig att brist aldrig borde uppstå på en konkurrensutsatt elmarknad. För några år sedan var det risken för effektbrist som var på tapeten. Det slutade med en statligt upphandlad effektreserv på 2000 MW. I den här rapporten börjar man nu dessutom prata om risken för energibrist! Förutom att konsumenter skulle vara intresserade av att "sälja tillbaka" kontrakterad el tänker man sig fyra åtgärder för att hantera denna brist: vädjan, informationskampanj, regeringsdirektiv för statlig verksamhet och sist men inte minst effektreserv som energireserv! I det sistnämnda alternativet skulle alltså staten även svara för energireserverna på elmarknaden. Hur kan man få producera sådan här SKIT utan att bli av med jobbet?

På fredagen lyfte miljöminister Andreas Carlgren i ett pressmeddelande fram att de svenska utsläppen av växthusgaser fortsätter att minska, enligt Naturvårdsverkets årliga redovisning. Analysen grundar sig dock på att koldioxid inte ska räknas som koldioxid när det är biobränslen som brinner. Med denna logik skulle vi alltså mycket väl kunna lägga ner precis all kärnkraft i landet, bränna ved så det bara dånar och samtidigt inbilla oss att hela cirkusen gynnar klimatet.

Den mest seriösa rapporten svarar Vattenfall för. Här sitter gossarna som verkligen har incitament att övertyga sin omgivning om att allt fungerar som det ska. Eftersom det nu börjar knaka lite i fogarna är den här rapporten, till skillnad från de tidigare, i hög grad utformad som ett försvarstal. Tio år efter "avregleringen" ska den ge svar på frågor som:

· Is competition and liberalisation working as intended?
· What factors influence the electricity price?
· How do climate policies influence the electricity markets?
· Will there be enough investments in new capacity?
· How will technological development influence the electricity markets?
· How much of an issue is security of supply?

Borde man ställa dessa frågor om allt fungerar som det ska? Vattenfalls pressmeddelande och rapport.

Rädda klimatet – bränn ved?!

Centerns klimatpolitik går i stort sett ut på att bränna ved för att rädda klimatet. Genom en omfattande utbyggnad av kraftvärme ska bioenergi "tränga undan" såväl kärnkraft som fossilbaserad kraftproduktion. För att genomföra dessa marknadsekonomiskt felaktiga investeringar kräver kraftbranschen (och centern) "långsiktigt stabila spelregler för elmarknadens aktörer". Spelregler som i sin tur utgör ett globalt hinder för en introduktion av externa kostnader för växthusgaser i prisbildningen på elmarknaden (utan att de får någon annan effekt än högre vinster för kraftproducenterna).

Fråga ett: Vad händer om man lyckas? Den globala effekten blir möjligen att världsmarknadspriserna på fossila bränslen minskar något. Resten av världen kan då öka användningen av fossila bränslen i motsvarande grad.

Fråga två: Kommer kraftvärme att kunna producera någon el om vintrarna blir väldigt varma framöver? Elproduktion i kraftvärme kräver ett rejält värmeunderlag.

Fråga tre: Varför inte göra tvärt om? Ved binder koldioxid. Borde man inte istället lagra veden, exempelvis genom att trycka ner stolparna i sjöbottnar, och på så sätt minska CO2- utsläppen under de kommande kritiska åren?

Slutsats: Den nuvarande klimatpolitiken ger negativa effekter för klimatet men positiva effekter för centermedlemmarnas och kraftindustrins plånböcker.

Publicitet för Westander

Av PR-byrån Westander Publicitet & Påverkan:s hemsida framgår att de har en brokig samlig uppdragsgivare, tex E.ON, Statoil, Naturvårdsverket och Svensk Fjärrvärme. Svensk Fjärrvärme har i princip samma medlemmar som branschorganisationen Svensk Energi. Om uppdraget för Svensk Fjärrvärme ger hemsidan (när detta skrivs) följande information:

"Svensk Fjärrvärme är en branschorganisation som främjar och stödjer användningen av fjärrvärme, fjärrkyla och kraftvärme. Samarbetet avser påverkan av politiska beslut. Referens: Ola Alterå, vd."

Idag är emellertid Ola Alterå statssekreterare på Näringsdepartementet med ansvar för energifrågor. Innan Ola Alterå blev vd för Svensk Fjärrvärme arbetade han som partisekreterare för Centerpartiet. Enligt tidningsuppgifter i somras anlitades PR-byrån Westander "i hemlighet" av Centerpartiet (via Svensk Fjärrvärme?) för att övertyga de andra borgerliga partierna om en gemensam miljöpolitik. I så fall med lyckat resultat, för centern.

Bra sagt, Carl B Hamilton

På DN debatt angriper idag folkpartiets riksdagsledamot Carl B Hamilton näringsminister Maud Olofsson för centerrörelsens "bioenergiprotektionism" i Sverige och EU. Artikeln avslutas med "Liberaler motarbetar den nya bioenergiprotektionismen!". Tänk om liberaler kunde motarbeta all missriktad energiprotektionism och EU:s gemensamma energipolitik. Varför inte en fungerande marknadsekonomi istället, som ett alternativ?

30 öre och vattnet släpps förbi

Elpriset är nu "nere" på drygt 30 öre per kilowattimme på grund av den rikliga nederbörden och det varma vädret. Tillgången i vattenmagasinen har till och med varit så god att vattenkraftproducenter tvingats släppa vatten förbi turbinerna i kraftverken, enligt en notis på e24.

Fråga: varför ligger då priset på 30 öre/kWh, dvs marginalkostnaden för kolkondens plus utsläppsrätter?

Östros ny s-ledare?

Förrförre näringsministern och numera Stenbeck-rådgivaren Björn Rosengren vill att förre näringsministern och Vattenfallkramaren Thomas Östros ska bli ny ordförande för socialdemokraterna. Eftersom Vattenfall brukar få som dom vill i det här landet blir det väl så. Artikel på e24.

Vattenfall: WE HAVE A PLAN

På Vattenfalls internationella sajt www.vattenfall.com kan man läsa mer om bolagets stora plan för att rädda klotet. Inte ett knyst om detta på den svenska sajten. De största energibolagen ska tillsammans påverka de mäktigaste politikerna så att de tar "rätt" beslut. Hur det ska gå att införa externa kostnader i prisbildningen på elmarknaden utan att resultatet bara blir ökade vinster för kraftbolagen är höljt i dunkel.

Uppdatering: Nu är den stora annonsen bortplockad, nedtonad info här.

"Mr Clean" – planetens välgörare?

Tysklands förbundskansler Angela Merkel utsåg på fredagen Vattenfalls koncernchef Lars G Josefsson till rådgivare i frågor som rör klimatförändringen. Josefsson får uppdraget året före det att Tyskland blir ordförande både för G8 och för EU. Notis på e24.

Och Vattenfall kan spela denna roll just på grund av det regelverk som skapar problemen.