Strutsreflexioner

Ju allvarligare problemet med växthusgaserna verkar, desto större tilltro till vetenskapens möjligheter att lösa det, skriver Niklas Ekdal på DN:s ledarsida. 68 procent av svenskarna tror att forskningen inom tio år kan bromsa klimatförändringarna. För tre år sedan var siffran 39 procent. Nio av tio tror att forskarna kommer att ge oss effektivare energikällor. Sju av tio tror att de kommer att bidra till ekonomisk tillväxt. En strategisk uppgift för regeringen borde därför vara att möta de högt ställda folkliga förväntningarna och öka resurserna till forskningen. Vilket ansvar politikerna bör ta för att lösa klimatfrågan framgår inte av statistiken.

Enligt en ny undersökning från Naturvårdsverket ökar samtidigt svenskarnas tro på att de själva kan göra något för att bromsa klimatförändringen. Åtta av tio tror detta, 81 procent och det är en tydlig ökning från förra året då andelen var 73 procent. Frågan är om politikerna alls behöver ta något ansvar?

Även elbranschen kan tänka sig att hjälpa medbogarna och avlasta politikerna. Snacka om Stockholmssyndrom. Tidningen ERA rapporterar att nio av tio är beredda att byta till en elleverantör som medverkar till att minska klimatkoldioxidutsläppen. Lika många uppger att de får en negativ uppfattning om elleverantörer som inte vidtar konkreta åtgärder mot klimatförändringarna. Som grädde på moset kan ERA också berätta att "allt fler elkunder gillar sitt elhandelsföretag", enligt en undersökning som Synovate gjort på uppdrag av branschorganisationen Svensk Energi.

Lite mer sympati kan man ha för Marie Söderqvist på Expressen som menar att det är dags att kyla ner debatten. Hon hänvisar till Björn Lomborg som har en enkel tes. Om det finns ett miljöproblem så ska det hanteras rationellt. Precis! Sen går meningarna isär när det gäller vad som är rationellt. Stiger vattnet kan man ju flytta på sig, tycker Lomborg. Mer rationellt vore att få vattnet att inte stiga. Och för den uppgiften måste politikerna ta ett annat ansvar än idag.

Läs mer, exempelvis Det finns en enkel lösning

Verklig illusion

SvD berättar att några forskare på avdelningen för miljöstrategisk analys vid KTH har tagit fram en rapport om vad som behövs för att uppnå Sveriges klimatmål och minska utsläppen av växthusgaser med 85 procent fram till 2050.

Utgångspunkten är en analys "som visar att ny effektiv teknik och ökad användning av förnybar energi bara minskar utsläppen av växthusgaser till hälften av dagens utsläpp". Och de ligger tre gånger högre än målet 2050. Hur tar man resten? I en pilotstudie med fem scenarier visar forskarna på de trendbrott och genomgripande samhällsförändringar som krävs. Gemensamt för alla scenarier är att man bryter ökningen av resursintensiv konsumtion. Det är mindre resande, mer it, ett tätare samhälle och närturism som är lösningen. Helt utan att det finns prisincitament som styr, verkar det som. Vare sig när det gäller den första hälftens minskning och behovet av ytterligare reducering ner till 15 procent av dagens nivå.

En av de absolut viktigaste möjligheterna att minska utsläppen, menar forskarna, är att gå över till bioenergi. Utsläppen vid förbränning av biobränslen behöver ju inte räknas. På så sätt kan vår totala produktion och konsumtion av energi öka samtidigt som vi påstå att Sverige är ett föregångsland när det gäller klimathantering.

Läs mer, exempelvis: Risk för att påminnelsen blir brutal

Risk för att påminnelsen blir brutal

I sin kolumn på DN skriver idag Göran Rosenberg om att vi får allt svårare att skilja på vad som är verkligt och overkligt.

"Problemets kärna är att vi människor aldrig lever i verkligheten som den är, utan alltid i våra mer eller mindre välgrundade och ständigt skiftande föreställningar om verkligheten som vi uppfattar den. Vill det sig riktigt illa kan våra föreställningar om verkligheten komma att grundas på rena lögner och fantasier. Individer, grupper, ja ibland hela samhällen, kan bevisligen förlora verklighetskontakten, eller känslan för verklighet, och därmed förmågan att tolka och förstå villkoren för sin existens.

Förr eller senare gör sig naturligtvis verkligheten påmind och anpassar våra föreställningar till våra erfarenheter, men ju större lögn desto större risk för att påminnelsen blir brutal".

Under "signerat" tar faktiskt Niklas Ekdal samtidigt upp energi- och klimatfrågan och försöker trots dystra framtidsprognoser gjuta mod i oss läsare: "det är en ny dag i morgon, med nya vanor, ny teknik och nya politiska beslut".

Vi får hoppas att de nya politiska besluten bygger på en ny tolkning av verkligheten.

Läs mer, exempelvis Ska vi behålla elmarknadens låtsasaktörer eller en beboelig planet? eller Sverige - ett av världens minst korrumperade länder?