Omvända världen

I kvällens partiledarutfrågning avfärdade Kommunisternas partiledare Lars Ohly avregleringen av elmarknaden. Generellt säger sig politiker i det rödgröna blocket vara mot något som dom egentligen borde vara för, eftersom dagens marknad förutsätter planstyrning och detaljreglering. Blå politiker däremot, som exempelvis Moderaternas ekonomisk-politiske talesman Mikael Odenberg tycker att avregleringen fungerar bra. Borgerliga politiker säger sig vara för något som dom egentligen borde vara mot, på grund av fundamentala funktionsfel i avregleringsmodellen.

Elpriserna en valfråga?

De höga elpriserna har nu blivit en valfråga, enligt gårdagens Rapport1930. Priserna har ökat men det är skatterna man pratar om. Oavsett vem som vinner valet kommer de höga energiskatterna vara kvar, men den sittande regeringen kommer lite sämre ut i jämförelsen. Att skatterna bara är en av flera statliga interventioner som politikerna måste tillgripa för att hålla den felfungerande marknaden i schack går man inte in på. På slutet sågar professor Runar Brännlund hela den gröna skatteväxlingen. Plus för Alliansen i den ronden.

I Aktuellt21 ifrågasätter återigen den oberoende energianalytikern Roger Fredriksson marginalprissättningen på elmarknadens utbudssida. Hur det blir framöver beror enligt Fredriksson helt och hållet på vad lagstiftaren gör. Med andra ord kommer vi ganska snart att få uppleva att lagstiftaren kan ställa sig över självklara ekonomiska marknadsfunktioner. Nu kräver Fredriksson också ett omedelbart pristak på 40 öre/kWh på elmarknaden och att man tar sig tid att "konstruera om hela regelsystemet". Den första frågan man ställer sig är varför en omkonstruktion förutsätter ett pristak. Den andra är hur ett pristag fungerar när vinterns effekttoppar ska täckas. Sist men inte minst frågar man sig om inte utspelet ligger märkligt väl i linje med iden om en uppdelning av spotmarknaden i två delar.

Igår Energimyndigheten, idag NUTEK

De statliga myndigheterna gör sitt bästa för att hjälpa till i valrörelsen. På regeringens uppdrag startade igår Energimyndigheten (centern) en omfattande kampanj för minskad energiförbrukning. När "marknaden" tillsammans med de höga energiskatterna inte ger tillräckliga incitament ska vi nu spara på direkt uppmaning. "Du skall släcka 6-8 lampor om dagen (och natten)"! Syftet är förmodligen att visa hur väl det gröna folkhemmet och den politiska omställningen av energisystemet fungerar. SvT-inslaget ser du här. Samma känsla infinner sig när NUTEK (sossarna) idag i ett pressmeddelande målar upp en bild av enorma framtida exportframgångar för Sverige. "Svenska företag är bland de bästa i världen på miljöteknik. De riktigt stora framtida exportmöjligheterna finns inom områdena förnyelsebar energi och energieffektivisering". Synd bara att den ekonomiska modell som ligger till grund för de utmålade exportmöjligheterna föll tillsammans med muren.

Bullshit från regeringen

I lördagens GP presenterar ministrarna Mona Sahlin, Thomas Östros och Lena Sommestad i en debattartikel ett antal åtgärder för att "förbättra elmarknaden". Bakgrunden sägs vara de allt högre elpriserna och de allt värre klimatproblemen.

* Man vill begränsa elbolagens möjligheter att teckna tillsvidareavtal.
* Dela upp elbörsen i två marknader med två olika prisbildningar
* Skärpa tillsynen och övervakningen av elmarknaden.
* Analysera hur industrikunder enklare kan erhålla långa avtal.
* Begränsa samägandet av vattenkraft och kärnkraft.
* Analysera hur fakturorna till konsument kan förbättras.

Problemet är att alla handlar samma el i nätet och att alla därför borde handla elen till samma aktuella pris – elmarknadens spotpris. Om elen handlas till ett differentierat pris och med långa avtal blir resultatet att efterfrågan på kapacitet ökar och att spotpriset och avtalspriserna ökar. På en marknad med en avtalsprissättning på fysisk el kan man inte heller introducera externa kostnader i prisbildningen för att sänka CO2-utsläppen. Konsumenterna reagerar helt enkelt inte på att ett kraftverk med CO2-utsläpp sätter priset på marknaden. Regeringens energi- och klimatpolitik och de föreslagna åtgärderna för att förbättra elmarknaden är alltså ingenting annat än bullshit. På sikt skriver man, måste elmarknadens funktion förbättras genom att mer energi tillförs systemet, genom att bygga ny produktion, eller genom att frigöra el genom energieffektivisering. Regeringen vill trixa med utbudet och efterfrågan men vad har det med elmarknadens funktion att göra? Precis den typen av utspel man kan förvänta sig från Sossarna när Alliansen fyllt sin energipolitiska uppgörelse med mantrat "stabila spelregler för elmarknadens aktörer". Kommer detta utspel att följas av ännu mer bullshit, från Alliansen?

El är en kollektiv vara

El är en kollektiv vara som handlas mellan alla som samtidigt förbrukar och producerar el på nätet. Marknaden fungerar om alla handlar till samma kollektiva pris - spotpriset. Då har producenterna skäl att öka den sammanlagda produktionen och konsumenterna skäl att minska den sammanlagda förbrukningen när priset stiger.

N24 dementerar

Efter de braskande rubrikerna om elmarknaden på N24 får så branschen komma till tals, utan någon som helst kritik. I artiklarna "Kraftjättarna ger svar på tal" och "Nya krafttag ska få elen att räcka" är budskapet att marknaden fungerar och att allt är i sin ordning. Det är torkan och de avstängda kärnkraftverken som driver upp priserna. De höga priserna gör att E.ON av och till kör oljekondenskraftverken i Karlshamn. Underförstått – det är inte starten av oljekondenskraftverket som skapat det höga priset! Hur kan då priset bli så högt? Säg att kolkondens kostar max 25 öre/kWh och utsläppsrätter 15 öre/kWh. Det borde ge ett maxpris på 40 öre/kWh om inte oljekondensen behövs. Men priset ligger på 75, typ.

Det höga elpriset sägs inte drabba industrin som har långa avtal med Vattenfall till en mycket lägre prisnivå. Kan det vara därför som Vattenfall ställer sig positiva till en uppdelning av Nord Pool i två delar? E.ON verkar inte lika positiva. Den troliga förklaringen är att Vattenfall inte längre klarar att underprissätta elen till basindustin på egen hand. Förmodligen är det Vattenfall som ligger bakom förslaget men det presenterades via SCA och Sverker Martin-Löf.

Vi har en latent bristsituation (varför?). Men nu ska kraftfulla program för utbyggnad rädda marknaden. Självklart! När producenterna tillåts manipulera spotpriset och övervältra alla risker på konsumenterna utan att de kan välja, då vågar de göra investeringar. Sedan kan de bedriva utpressning av politikerna. Utan "stabila spelregler för elmarknadens aktörer" kan de hota med att lägga alla investeringsplaner på hyllan.

Bruten tystnad?

N24 uppfyllde idag sin journalistiska plikt och skrev om de allt högre spotpriserna i artikeln Så blir du blåst på elen. Förklaringen till de höga priserna är enligt den oberoende energianalytikern Roger Fredriksson marginalprissättningen, inte att priserna är uppskruvade till fantasinivåer. Även samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin är inne på marginalprissättningen är ett problem. – Det blir sneda effekter när en liten del fossila källor med höga kostnader anger priset för alla energikällor, även billig vattenkraft”. Budskapet är att el inte är en kollektiv vara och att den inte ska handlas till ett kollektivt pris. Sahlins lösning är att dela Nord Pool i två delar. När den differentierade prisbildningen på avtalsmarknaden har skapat högre priser vill Sahlin införa ännu ett system med differentierad prisbildning. Det första systemet med differentierad prisbildning infördes 1902, det andra 1996 och 2006 vill Sahlin återigen prova reptricket.

På Konkurrensverket är man upprörda över den dåliga konkurrensen. Man har därför skickat ut ett formulär där man frågar om låtsasaktörerna har några problem med konkurrensen på låtsasmarknaden. Det ska bli intressant att läsa rapporten.

En artikel med rubriken En svårhanterad politisk knut förklarar inte att problemet är att elmarknaden används för att bedriva en misslyckad industri- och klimatpolitik som i grunden bygger på planhushållning.

Från de politiska partierna är det knäpptyst, trots valrörelse och att folk är oerhört uppretade över elmarknaden. Varför? Svaret är att en felkonstruerad elmarknad är en förutsättning för att politiker ska kunna driva en politik med stora möjligheter att gynna utvalda särintressen. Och det har utnyttjats i den svenska blockpolitiken.

Elmarknadens logik

Den tidigare monopolregleringen gav intryck av att regionala och lokala elbolag sålde el till kunder i egna regionala och lokala nät. Eftersom elförsäljningen var kopplad till näten gick det inte att byta mellan det som uppfattades som enskilda leverantörer av el. För att avreglera och skapa konkurrens på elmarknaden skulle man därför behöva skilja mellan nätet och leverantörerna.

Logiken är inte helt glasklar. Elnäten utgör ett monopol eftersom el bara kan handlas på elnätet. För att skapa konkurrens måste därför el handlas åtskiljt ifrån elnätet! Konsumenterna ska köpa el genom att teckna avtal med fristående elleverantörer. Men de fristående elleverantörerna är inte anslutna till elnätet. Hur kan de då köpa och sälja fysisk el? Hur kan de för övrigt köpa och sedan sälja en vara som inte kan lagras?! Kan man verkligen handla el genom att teckna ett avtal? Om en konsument tecknar ett avtal men aldrig trycker på strömbrytaren, handlar då konsumenten el? Eller är det möjligen så att elen handlas genom att helt enkelt trycka på strömbrytaren?

Producenterna bara kan sälja eftersom de bara kan producera och mata in el på nätet. Hur i kan de då handla med varandra? Hur fungerar konkurrerensen om de alla säljer el till samma pris - spotpriset? Och vad är det för mening med att välja mellan leverantörer som allesammans "köper" el till samma spotpris? Varför har vi överhuvud taget en spotmarknad när el enligt regelverket kan handlas bilateralt, med avtal? Frågor, frågor frågor....(ref. Killing, Avsked av Olga)

Stackars kraftproducenter

Enligt statstelevisionen är det nu i första hand producenterna och inte konsumenterna som drabbas av reaktorstoppen i Forsmark och Oskarshamn. Om stoppet blir fem veckor långt blir slutnotan ungefär 600 miljoner i förlorade intäkter, enligt beräkningar som Rapport låtit göra. Reaktorstoppen blir en dyr affär för producenterna, sägs det. I inslaget får vi höra analytikern Magnus Torstensson på branschorganisationen Svensk Energi påstå att med med 120 konkurrerande elhandlare på marknaden är det inte möjligt att föra över kostnaderna på konsumenterna.

Antar vi å andra sidan att spotpriset på grund av reaktorstoppen i medeltal stigit med 4 öre/kWh och att den nordiska marknaden i snitt omsatt 37.000 MW har producenterna som kollektiv betraktat dragit in 1,5 millar i timmen på reaktorstoppen. På fem veckor blir det 1260 miljoner. Om priset ligger kvar på den högre nivån fram till vårfloden blir det dryga 9 miljarder räknat på samma (låga) omsättning. Spotpriset för morgondagen snittar för övrigt på 60 öre/kWh, ungefär 10 öre/kWh över priset innan reaktorstoppen.

Skendebatt nr 2 - antalet "aktörer"

Om vi säger att den oberoende energianalytikern Roger Fredrikssons uppmaning att bojkotta eljättarna var skendebatt nr 1 så kan vi sätta siffran 2 kravet på att stycka Vattenfall för att på så sätt lösa problemen på elmarknaden. På Aftonbladets debattsida tycker idag Eva Helmenius, vd för Kraft&Kultur att det behövs fler låtsasleverantörer som köper samma vara till samma pris på Nord Pool.

Helmenius menar att elhandeln ska styckas från produktionen men det är inte ens meningsfullt att stycka produktionen. Det viktiga är att kraftverken körs i kostnadsordning. Vem som äger kraftverken har ingen betydelse.

Låtsasavregleringen höjer elpriset

Låtsasavregleringen skapar en illusion att konsumenterna köper el genom att teckna elavtal med leverantörer. På låtsasmarknaden ska konsumenterna försöka sänka egna individuella avtalspriser istället för det kollektiva spotpriset vilket gynnar högpriskonsumtion. Dels subventioneras aktiva högförbrukande konsumenter av passiva lågförbrukare. Dels kan framförallt högprisförbrukare vinna på att teckna fastprisavtal och helt frikoppla sig från den faktiska prisbildningen på marknaden. I realiteten kan konsumenterna bara sänka priset på marknaden om de minskar den sammanlagda förbrukningen när det aktuella spotpriset är högt. Konsumenternas försök att sänka sina egna avtalspriser på låtsasmarknaden leder till att det kollektiva spotpriset stiger och att även avtalspriserna successivt stiger.

Bluffen

El produceras och konsumeras i samma ögonblick. Producenter kan bara sälja och konsumenter kan bara köpa el. Alla som producerar el måste alltså sälja till alla som samtidigt konsumerar.

På den nuvarande marknaden verkar det som att el kan handlas mellan enskilda aktörer och genom att konsumenterna tecknar leveransavtal. Så här skapas bluffen.

För att bestämma det aktuella behovet av kraftverk och priset på marknaden så måste konsumenternas förbrukning prognostiseras. Det bästa är naturligtvis att direkt göra en prognos av den sammanlagda förbrukningen, som ligger till grund för prisbildningen på marknaden.

Om man istället sprider ut prognosarbetet så kan en fiktiv marknad för handel mellan aktörer skapas. På denna marknad säljer enskilda producenter tillsammans lika mycket som enskilda prognostiserande aktörer tillsammans ”köper”, vilket är lika mycket som konsumenterna tillsammans förbrukar. Alla som producerar säljer i realiteten till alla som samtidigt konsumerar. Handeln mellan aktörer är alltså fiktiv.

Gentemot konsumenterna kan prognostiseringen formuleras som långsiktiga åtaganden om ”leverans av el”. Aktörerna ”säljer” något som konsumenterna egentligen köper på egen hand, genom att helt enkelt förbruka el. Åtagandena om leverans är alltså fiktiva.

Vilka pratade om total urspårning?

Den 23 juli sände Godmorgon Världen ett långt reportage om elmarknaden som inleddes med att säga att vissa talar om en havererad elmarknad som spårat ur totalt, andra menar att den fungerat som den skulle. Sedan intervjuade man två personer som menar att den fungerat som den skulle, Tomas Kåberger och Lars Bergman. Tomas Kåberger med båda fötterna i branschen och Lars Bergman som kan anses vara akademisk pappa till dagens elmarknad. I och för sig har de rätt. Det har aldrig varit meningen att den skulle fungera på något annat sätt än den idag fungerar, dvs. uselt (varje god lögn innehåller ett korn av sanning). Ett resonemang förs om nyttan med att alla producenter säljer el till marginalkostnadspris men de betrodda akademikerna verkar helt ha missat att det är lika självklart att även konsumenterna ska handla till detta pris. Som vanligt upprepades mantrat att elmarknaden är europeisk och att högre priser på kontinenten höjer priset i Norden, trots att den maximala kapaciteten mellan Norden och kontinenten bara är cirka 2000 MW (kolla den aktuella exporten/importen här , välj Tyskland/Polen). Skulden för de höga elpriserna lägger man på miljöpolitiken och handeln utsläppsrätter, elmarknaden är det ingen fel på.

Meningslös kampanj

I slutet av juli poppade den oberoende energianalytikern Roger Fredriksson (tidigare vd för LRF-projektet Agrokraft) upp i snart sagt varje tidning och menade att lösningen på elmarknadsproblemet är att välja någon annan än de tre kraftjättarna. Bäst var artikeln i Expressen den 23/7 där Roger inflikade att "varje god lögn innehåller ett korn av sanning". Roger nämner nämligen att konsumenterna också kan sänka priset genom att dra ner på förbrukningen och det är ju sant medan resten av innehållet i kampanjen är falskt.

I DN fick även jag vara med på ett hörn då man två dagar efter kampanjartikeln publicerade läsarkommentarer under rubriken "Elmarknaden är förskräcklig". Som siste man i raden av upprörda läsare fick jag tillfälle att som vd för bolaget Power Market Design Stockholm AB påpeka att el är en kollektiv vara och att konsumenterna bara kan sänka priset om de handlar till det kollektiva spotpriset, typ.

Ett av syftena – att avslöja elbluffen

En av mina utgångspunkter för den här bloggen är att elmarknaden är världens enklaste marknad. Alla handlar samma el på nätet. Förmodligen är det just därför som särintressen påverkat och fortfarande påverkar utformningen. Resultatet? Världens enklaste marknad har blivit världens mest komplicerade, korrupta, manipulerade och ineffektiva marknad. Svenska särintressen har i hög grad medverkat till denna utveckling.

Varför måste man ändra på detta? Tja, elmarknaden är enormt viktig. Att den är totalt felkonstruerad påverkar inte bara marknaden negativt utan även politiken och samhället. Dagens elmarknad förutsätter planstyrning och detaljreglering, korruption, manipulation och en lurad befolkning. Den nuvarande marknaden är dessutom helt oförenlig med en lösning av de globala energi- och klimatproblemen.

Makt, pengar och politisk prestige står på spel. Det är förmodligen vad den här bloggen kommer att handla om.

Världens enklaste marknad

Elmarknaden är världens enklaste marknad. Alla handlar samma el på nätet. Konsumenterna köper genom att förbruka och producenterna säljer genom att producera el.

Den sammanlagda förbrukningen styr det aktuella priset på marknaden. Ökar förbrukningen så måste dyrare kraftverk kopplas in och då stiger priset. Minskar förbrukningen kan dyra kraftverk kopplas bort och då sjunker priset.

Elmarknaden fungerar om alla handlar till samma aktuella pris. Då har producenterna skäl att öka den sammanlagda produktionen och konsumenterna skäl att minska den sammanlagda förbrukningen när priset stiger.

För att skapa ett korrekt pris måste det finnas en spotmarknad som säkerställer att kraftverken startas och stoppas i verklig kostnadsordning, med utgångspunkt från kraftverkens rörliga kostnader.